Okända gränsen: Hisingshalvan som kunde varit norsk idag

Att Hisingen ligger både i Bohuslän och Västergötland är relativt känt. Men var går egentligen gränsen? Svaret är långt mindre självklart än vad man kunnat tro. Fråga bara Martin Ahlstedt.

  • Publicerad 16:00, 4 nov 2017

Till vardags är Martin Ahlstedt lärare på Lindholmens tekniska gymnasium, men också en frekvent twittrare. Det var där, i det sociala mediet, som han först hamnade i en diskussion om var hisingsgränsen mellan Bohuslän och Västergötland egentligen går.

Förväntningen om att svaret skulle vara en enkel googling bort kom snart på skam. Länsstyrelsen har landskapskartor, men inte så exakta att man i detalj kan se var på Hisingen landskapsgränsen löper. Detta trots att den fram till 1658 skilde Sverige från Norge.

Då bestämde den 37-årige läraren sig för att själv ta reda på saken, för att därefter gå längs gränsen och blogga om strapatsen.

– Jag trodde mest det var jag som tyckte det var intressant, men det är fascinerande hur många som varit inne och läst bloggen och diskuterat i sociala medier, säger Martin Ahlstedt.

Tog stopp vid Arendal

Till sin hjälp hade han bland annat en kioskvältare från 1933; "Bohuslänska gränsmärken", samt specialkartor från Lantmäteriet som kostade honom en tusenlapp. Dessutom upptäckte han att fågelskådare har koll på landskap eftersom de noggrant måste ange var varje art skådats.

Tillsammans med några vänner avverkade han tre etapper på lika många dagar längsmed - den förmodade - gränsen i somras. De utgick från området kring Backaplan men fick snart en mer naturskön omgivning.

Vid det 3000 år gamla gravröset tillika gränsmärket Stora Vette, i närheten av Volvos Tuvefabrik, tog det stopp. Martin Ahlstedt planerar att ta sig an vad han kallar Arendalsenklaven när vädret blivit mer tillåtande igen.

– Men det är svårt eftersom området saknar gränsmärken, och där är en massa nybyggen och industrier, säger han.

Nyupptäckta smultronställen

Ruttens andra gränsmärke passerade de vid Skändla Rös nära Assmundtorp. Platsen blev också Martins favorit under vandringen.

– Det är ett jättefint skogsområde, med stigar och bra skyltar som berättar om områdets historia. En riktig pärla, säger han.

Förutom detaljerna kring den sista "Arendalsenklaven" finns andra gåtor kvar att lösa, berättar Martin Ahlstedt. På vägen stötte han på flera bifurkationer, det vill säga vattendrag som delar upp sig. Särskilt en fångade hans intresse.

– Pansarkvillen. Det är ju ett fascinerande namn. Jag läste någon uppgift om att den var döpt efter en pansarbro, men bäcken borde ju vara äldre än bron. Och fanns det broar gjorda av pansar?

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt!

Comments powered by Disqus.

Vi är GBG