Orden har alltid funnits nära Gunnar Danielsson. Ja, musiken också, som tillsammans med språket har varit ledsagare i hans i år 50-åriga karriär. Den som startade med Risken Finns, den satirhumoristiska duon han hade med Lars ”Ferne” Fernebring, som startade i Lund.

– Pappa var som en jukebox hemma och spelade mycket musik. Beethoven, Beatles, Povel Ramel och Gunder Hägg. Han var lärare i tyska och engelska. Senare också i spanska och franska. Han trodde på mig, även då det inte gick så bra.

Lämnade Lund

1975 lämnade han Lund för Göteborg, en stad han blivit trogen sedan dess.

– Jag är ju född i Stockholm och tänkte nog att jag skulle återvända dit. Men jag vill till en ny stad och tog ett stopp i Göteborg. Detta trots att mormor varnade mig. "Göteborg, det är bara 'sossiaskiten'", sa hon, som var uppvuxen där och jobbade som piga.

Jo, Gunnar Danielsson har sina minnen att luta sig emot. En diger historia där orden samlas till meningar och texter, som blir till låtar.

För även om det är sju år sedan förra soloalbumet när han nu är aktuell med "Kosmisk turbulens" är han ständigt flitig med att skriva nytt.

– Det är mer och mer att skriva om. Jag har sagt att jag började med byxorna nere vid fotknölarna och jag har sedan dess försökt att dra upp dem så gott det går. Det är först nu, de senaste 10, 20 åren som jag nog ser mig som låtskrivare.

Nytt album

Nya albumets tillblivelsen var en synnerligen lycklig omständighet. Producenten och musikern Jerker Green hörde av sig. Tycke uppstod. Därmed drog produktionen igång.

– Han ville göra något som låg så långt från Ensamma Hjärtan som möjligt, säger Gunnar Danielsson och syftar på bandet han var medlem i på 70- och 80-talen, en grupp som precis har återuppstått.

– Jerker har verkligen legat på. Han har gjort tummen upp, eller tvärt om.

"Kosmisk turbulens" har gjorts på skilda håll. Jerker Green med musiker i Uppsala, musikern Göran Jensen i norska Sarpsborg och i Gunnar Danielssons kök i Frölunda.

– Ja, det är där jag har lagt sången och gjort mina demor.

Sångbok

Samtidigt med det nya soloalbumet jobbar han med ny musik med Ensamma Hjärtan. Direkt efter intervjun i ett kafé vid Frölunda Torg, kaffe med semla som fika, hämtar bandets gitarrist Tommy Natta honom för en sejour.

– Dessutom håller jag på med en sångbok. Mina texter tillsammans med teckningar av kol, blyerts och bläck. Jag hade tänkt mina 50 bästa texter, men det blir 200. Jag kan ju bara roa mig själv.

Efter 40 år i Linnéstaden är det sedan sju år tillbaka Frölunda som gäller. Han trivs.

– Jag har sett alla krogar öppna och stänga där. Den här flytten kom perfekt i livet.