Arkeologernas alligatorjakt vid Korsvägen

Porslin, en liten sockertång och en 1800-talspark. Frågan är vad Arkeologerna, som nu gräver ut Johanneberg Landeri, kommer att hitta. Enligt skrönan kan alligatorn Smajlets syskon ligga nergrävda på platsen.

  • Publicerad 12:00, 11 mar 2018

Nu har utgrävningarna av Johanneberg Landeri, parken alldeles intill Korsvägen, startat och kommer att pågå mars ut.

Området har ett par hundra år lång historia med tobaksodlingar, trädgårdar och så kallade galgkrogar som låg på vägen till avrättningsplatsen.

Förhoppningen är att i slutändan kunna återskapa landeriträdgården från 1800-talet och den unika miljön i området, något som skulle öka attraktionskraften för platsen.

– Vi har hittat väldigt mycket rester efter de gamla trädgårdarna, bland annat makrofossiler i form av fröer. Det vore roligt om man kunde bygga upp parken igen och rekonstruera landeriträdgården genom att plantera växter från den gamla tiden, säger Carina Bramstång Plura, arkeolog och projektledare.

På väg ner i historien har man bland annat grävt sig igenom Göteborgs jubileumsutställning 1923, som hölls för att fira stadens 300-årsjubileum som visserligen högtidlighölls två år tidigare.

Johannebergs landeri låg mitt i det stråk som utgjorde utställningsområde och mitt i parken låg Barnens paradis, som senare flyttade in på Liseberg.

Här erbjöds karuseller, ponnyridning och godsaker och där fanns ett lilleputtland befolkat av levande dvärgar.

Men inte minst kom alligatorn Smajlet till utställningen tillsammans med flera syskon. Ryktet säger dock att djurhållningen inte ska ha varit den bästa eftersom syskonen inte överlevde. Medan Smajlet flyttades till Sjöfartsmuseet ska syskonen, enligt förre chefen för park och naturförvaltningen i Göteborg, ha begravts i grässlänten Johannebergsparken nattetid.

Landeri ​– platser för odling

Begreppet landeri skrevs in i Göteborgs privilegiebrev när staden planerades. Man avsåg obebyggd mark utanför vallgraven som staten lät staden använda för jordbruk och boskapsskötsel. Större delen av marken användes som gemensam betesmark för göteborgarnas boskap.

I Göteborg har det funnits omkring 80 landerier,

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt!

Comments powered by Disqus.

Vi är GBG