Chalmerscortègen. Gisslar händelser från årets som gått. Mattias Axelsson kan avslöja att anorna är uråldriga. Foto: Mostphotos

Chalmerscortègen började i rännstenen

​Sedan början av förra seklet har chalmerister årligen tågat på stadens gator. Endast vid två tillfällen har traditionen fått ställas in. Orsaker: tentamen respektive världskrig.

  • Publicerad 16:00, 28 apr 2019

Människor har i alla tider och i alla kulturer haft ett behov av att dela in året i avgränsade perioder (år, månader, årstider och så vidare). I norra Europa har det vanligaste varit att sommarhalvåret varat från första maj till sista oktober och vinterhalvåret varat från första november till sista april (valborgsmässoafton). Sista april har alltså sedan länge och i många kulturer i Europa räknats som vinterns sista dag och till den dagen liksom till första maj har det knutits olika traditioner - så även i Göteborg.

I studentstäder som Uppsala och Lund går traditionen med mans­körer som på valborgsmässoafton sjunger “Vintern rasat ut...” och mösspåtagning långt tillbaka. Göteborg har, trots sitt universitet, nog aldrig räknats som en studentstad men just den sista april finns det en studenttradition som är nära på unik för Göteborg – Chalmers-cortègen. 

Enligt vissa uppgifter (som väl ska tas med en nypa salt) brukar 250 000 personer varje år bevittna spektaklet och de flesta göteborgare vet vad Chalmerscortègen är. Men om du är nyinflyttad eller levt under en sten på Hisingen det senaste seklet är Chalmerscortègen ett karnevalståg bestående av olika ekipage som ska gissla händelser under året. Med start 18.15 på valborgsmässoafton rör sig tåget från Chalmers ner via Avenyn och Vasagatan för att sedan vända upp mot skolan igen via Aschebergsgatan.

Redan när förra seklet (alltså 1900-talet) var ungt fanns en tradition bland chalmerister att den sista april gå längs Vasagatan med ena foten på trottoaren och den andra foten i rännstenen i samband med vårens mösspåtagning. Denna tradition byggde man sedan vidare på 1909 när man med hästdroskor åkte runt i staden i ett långt tåg.

Redan året därefter, 1910, formaliserades Chalmerscortègen till att likna den cortège som än idag kan ses på Göteborgs gator, ett tåg av chalmerister som med studentikosa skämt drar gatorna fram. Sedan dess har chalmerister varje år (förutom 1912 då det krockade med en tentamen och 1940 då det var världskrig) genomfört en cortège.

Är detta då en helt unik göteborgstradition? Det beror lite på hur man ser det. För när jag växte upp i Borås på 1990-talet hade jag inte hört talas om Chalmers­cortègen – istället gick vi varje valborgsmässoafton ut på gatorna för att se Kortegen (ja, det stavades så) som en av stadens gymnasieskolor genomförde. Med stor säkerhet är Kortegen i Borås direkt kopierad från Chalmerscortègen så som mindre städer gärna plockar inspiration från större grannar.

Så när ni på valborgsmässoafton förbannar att spårvagnarna får ändrade färdvägar och det är stora förseningar på samtliga linjer, tänk på att ni upplever det närmaste vi kanske kommer en typiskt göteborgsk tradition.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt!

Comments powered by Disqus.

Vi är GBG