Cykelbro ska knyta ihop staden

Idag är det inte så enkelt att gå eller cykla över älven. I framtiden kan det vara desto smidigare, om politikerna är beredda att lägga en halv miljard på en ny bro.

  • Publicerad 13:00, 8 nov 2018

– Göteborg kommer behöva många nya förbindelser över älven och en gång- och cykelbro skulle kunna knyta ihop staden och bidra till en känsla av gemenskap. De här kostnaderna är en indikation av vilken storleksordning investeringen kommer landa, säger trafiknämndens ordförande Shahbaz Khan (S). Tittar man på älvförbindelser handlar det ofta om miljarder, så det blir den billigaste fasta älvförbindelsen ändå.

På ena sidan älven Skeppsbron och Masthuggskajen, på andra sidan älven Frihamnen, nordens högsta byggnad och kontor för en kinesisk biltillverkare. Om planerna håller kommer områden på båda sidor av älven att utvecklas kraftigt de kommande åren. Och med den utvecklingen ökar behovet av att kunna förflytta sig mellan ön och fastlandet.

– Även om Hisingsbron kommer att göra ett väldigt gott jobb när det gäller gående och cyklister när den är färdig så är det många kilometer mellan den och Älvsborgsbron, så det blir avstånd för dem som vill gå eller cykla över älven, säger Emma Josefson som är trafikplanerare på trafikkontoret. Och även om vi har färjor ser vi att en bro har ett permanent strukturerande värde; tryggheten i att den alltid finns där.

Hur en eventuell bro skulle se ut är fortfarande oklart, men såhär långt ligger fokus på en klaffbro som inte ger höjdproblem för sjöfarten. På en sådan bro skulle uppskattningsvis 4000 cyklister färdas varje dag.

I veckan presenterades trafiknämnden för fem förslag på var en gång- och cykelbro skulle kunna placeras – och vad det skulle kosta.

Från väster är förslagen att bron sträcker sig mellan Stigberget- Lindholmen, Järntorget – Lindholmen, Casinot - Hugo Hammars kaj (Pumpgatan), Göteborgsoperan – Bananpiren och Lilla bommen – Bananpiren.

Den dyraste placeringen, den mellan Järntorget och Lindholmen, skulle kosta kommunen en dryg halv miljard kronor och då är de infrastrukturarbeten som krävs i anslutning till bron inte medräknade.

– Det är jättebra att vi i ett tidigt skede får se var det är möjligt att bygga en gång- och cykelbro, innan vi tar ställning till var vi vill ha stråken som knyter samman fastlandet och Hisingen, säger Shahbaz Khan.

För tio år sedan sade mark- och miljööverdomstolen nej till en gång- och cykelbro över älven. Domstolen slog då fast att fördelarna med en bro inte överväger kostnaderna och risken för skador och olägenheter för bland annat sjöfartsintressen. Sedan dess har Hisingsbron godkänts och Emma Josefson tror att lärdomarna har gjort att staden kan vara mer tydlig med nyttan av en bro när ett tillstånd ska testas i domstol framöver.

Nu fortsätter Emma Josefson och hennes kollegor på trafikkontoret att utreda en framtida gång- och cykelbro, men när den kan vara på plats är ytterst oklart.

– Den kan vara på plats tidigast ett antal år efter att politikerna fattat beslut om ett specifikt alternativ, säger hon. När det sker vet ingen.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt!

Comments powered by Disqus.

Vi är GBG