De bäddar för leksugen fisk

I söndags gjordes en insats för att säkra havsöringens fortlevnad i Årekärrsbäcken i Askim. "Bäcken har länge varit svårt eftersatt", säger Magnus Pålsson, styrelseledamot i Fiskevårdsnätverket i Göteborg.

  • Publicerad 12:30, 11 sep 2017

Snart är det hög tid för alla havsöringar att leta sig upp i vattendragen längs Västkusten för att leka. Men flera av åarna och bäckarna är i dåligt skick.

I söndags, den tionde september, träffades Fiskevårdsnätverket i Göteborg, FVN, vid Askims kyrka för att restaurera Årekärrsbäcken.

– Jämför man med för 100 år sedan har vi bara 15 procent av bäckarna kvar i dag och i södra Göteborg är det bara ett tiotal som havsöringen kan gå upp i, säger Magnus Pålsson, styrelseledamot i FVN.

Viktigt med renhållning

Havsöringen brukar påbörja sin vandring upp från havet i samband med de regniga veckorna i oktober. Då är det viktigt att åar och bäckar är rena från fallna träd och andra uppdämningar samt att det finns en bra grusbädd där de kan lägga sin rom. Och det var grusbädden stod i fokus under söndagens insats vid Årekärrsbäcken.

– Historiskt sett har bäckarna brukats flitigt speciellt här i södra Göteborg. Under 50-talet användes de ofta till att flotta vedträn och mindre stockar de användes också ofta till att driva kvarnar, berättar Magnus Pålsson.

Många hotade bäckar

Vid en tidigare insats i Årekärrsbäcken tog de bort en fördämning som troligtvis gjorts för att skapa ett naturligt ställe att tvätta kläder. Under 70-talet när allt fler började använda tvättmaskiner leddes ofta det vattnet ut i bäckarna vilket förstörde vattenförhållandena dramatiskt. I dag hanteras det mycket bättre men nu hotas Göteborgs vattendrag av andra faktorer.

– Det finns väldigt många bäckar som i dag bara slutar som ett rör ut i havet och många påverkas av byggnationerna som sker i Göteborg. Vattendraget vid Brottkärsmotet är ett exempel och bäcken som passerar genom Nya Hovås är också hotad av exploateringen.

Okunskap och ointresse

Magnus tycker att okunskapen kring viken roll de mindre vattendragen spelar är stor både bland tjänstemän och politiker.

– Min uppfattning är att kapitalet styr och man är inte intresserad av det här – men friska bäckar bidrar till en friskare miljö.

Redan i dag ser vi konsekvenser i ekosystemet av att det inte finns tillräckligt många fiskar som likt havsöringen ligger högt i näringskedjan.

– Utan fiskar som äter de mindre så får vi mycket biomassa bestående av död fisk och alger som driver runt på havsbottnen – det är ett exempel på varför det här arbetet är viktigt.

Hotade bäckar i Södra Göteborg

Krogabäcken

Hästebäcken

Brottkärrsbäcken

Hovåsbäcken

Otterbäcken

Trollåsbäcken

Sisjöbäcken

Lilla Sisjöbäcken

Samtliga hotas av allt för närgående och hård exploatering.

Källa: Fiskevårdsnätverket i Göteborg

Vi är GBG

    Vi är GBG

      Annons

      18+ Spela ansvarsfullt stodlinjen.se

      Hämta casinobonusar hos SveaCasino.se