De sätter priset på dina gamla kläder

På Myrornas anläggning på Hisingen sorteras 40 ton textilier och inredningsprylar – varje vecka. Men bara 20 procent är tillräckligt trendigt för den svenska kräsna secondhand-kunden.

  • Publicerad 05:30, 6 mar 2020

Vi konkurrerar med nyhandeln och kan inte jobba med förra årets mode.

Ulrika Delphin Morton, produktionschef, Myrorna Göteborg. Foto: Markus Andersson

Har du köpt en tröja eller en skål på Myrorna i Göteborg har den troligen färdats genom det enorma flödet på organisationens anläggning i Tagene på Hisingen.

Här väller kläd- och pryllassen, från omkring 180 insamlingsboxar, in.

Allt ska vägas, registreras, kategoriseras och värderas för att slutligen levereras till de 14 butiker som anläggningen förser med secondhand varor.

– Det är häftigt. Vi har ett eget åkeri och tar vara på varan hela vägen mestadels utan någon extern aktör, säger Ulrika Delphin Morton, produktionschef Myrorna, Göteborg.

"Secondhand-kunden är kräsen"

Men långt ifrån allt hamnar i butikerna. Av de 40 ton plagg och prylar som sorteras här, exporteras 80 procent.

Anledningen är att de flesta gåvor inte är säljbara på den svenska secondhand-marknaden, där kunderna är kräsna, menar Ulrika.

Tittar man dessutom i senaste konsumtionsrapporten visar den att svensken som ofta handlar secondhand bland annat är ung, kvinna, stadsbo och faktiskt spenderar mer pengar på mat och kläder än övriga konsumenter.

Därför gäller det att personalen redan i första utgallringen har en känsla för det senaste.

– Där uppe på ”tippen” krävs mycket bra koll på trender. Vi konkurrerar med nyhandeln och kan inte jobba med förra årets mode.

Hon understryker samtidigt att gåvorna oftast är i mycket fint skick och att bara en bråkdel måste slängas. Det gäller även plaggen som skickas vidare till länder utanför EU.

– Vi har stenkoll på att våra riktlinjer följs även där och att inget fuffens sker. Skänker man en tröja är den säkrad hela vägen.

Titeln gav gamla grejer ny publik

Omgiven av ryttare med klänningar och fritidsplagg i olika former och färger värderar Siri Denman och Malin Christiansson klädesplaggen.

– Det är märket, materialet, skicket och såklart modegraden som avgör priset, säger Malin och förklarar att myrorna arbetar utifrån priskategorier som är generella för hela organisationen.

– Det är en extrem tanke bakom varje prisintervall. Ibland glider en vara igenom och får ett billigare pris, vilket såklart gläder kunden. Men vi vill sätta rätt pris för överskottet går till Frälsningsarméns sociala arbete, säger Ulrika och tillägger:  

– Sätter vi för låga priser respekterar vi varken givaren eller gåvan.

Ordning & reda. Klänningar, kjolar och skjortor är upphängda på "ryttare" och redo att värderas av Malin Christiansson och Siri Denman. Foto: Markus Andersson

Vinsten till Frälsningsarmén

Att Myrorna är ett vinstdrivande företag är ingen hemlighet. Tvärtom. Överskottet överlämnas som sagt till Frälsningsarméns sociala arbete som bland annat innefattar matkassar, skyddat boende, läxhjälp och sommarkollo.

– Därför jobbar vi med arbetstider, mål, pratar budget och är kostnadseffektiv som vilket företag som helst, säger Ulrika.

Det avspeglas även i organisationens strävan att hela tiden utvecklas.

I takt med att intresset för hållbarhet från såväl konsumenter som företag ökar uppstår nya samarbeten, med såväl välkända klädkedjor som kommunernas återvinningscentraler.

– Kunskapen har ökat. De flesta vet att man inte skänker en trasig möbel för den hamnar bland skräpet till slut ändå, säger Krister Back, arbetsledare.

Glömda och gömda skatter

Och ja, det händer att folk ångrar sig. Glömt mobilen i fickan på de avlagda byxorna eller lämnat ett kärt fotoalbum i byrån de just skänkt.

– Det är som att leta efter en nål i en höstack men vi försöker alltid hjälpa till. Ofta blir det en solskenshistoria när ägare och vara återförenas, säger Krister.

I myllret av 40 ton plagg och prylar händer det även att riktiga dyrgripar dyker upp, som urnan för några år sedan, som såldes för uppemot 40 000 kronor på Bukowskis auktioner.

Avlastning. Anläggningen får in varor från omkring 180 insamlingsboxar i Västsverige. Foto: Markus Andersson

Mer om Myrorna:

Myrorna ägs av Frälsningsarmén men drivs som ett eget företag med en egen styrelse. I Myrornas styrelse sitter representanter från näringslivet.

Frälsningsarmén är en kristen kyrka med en omfattande social hjälpverksamhet som erbjuder en öppen gemenskap utifrån människors intressen och dagliga behov. Frälsningsarmén grundades 1865 i London av Catherine och William Booth. Sedan dess har man kämpat mot orättvisor och arbetat för att hjälpa utsatta människor. Idag finns Frälsningsarmén i 128 länder.

Silver. Mona Holm Andersen värderar silverföremålen som skänks till Myrorna. Foto: Markus Andersson

Den typiska secondhand-kunden

Second hand-köp:

2018: köpte genomsnitts konsumenten second hand-produkter 2,6 gånger per år.

2017: köpte genomsnitts konsumenten second hand-produkter 2,7 gånger per år.

2016: köpte genomsnitts konsumenten second hand-produkter 3,6 gånger per år.

Vem: Karaktäristiskt för svenskar som ofta handlar secondhand är att de är unga, kvinnor, har barn, högre utbildning, bor i städer, ägnar sig i större grad åt allmän konsumtion, åker mer kollektivtrafik och cyklar mer.

Hur: Det ekonomiska motivet tycks inte vara det främsta motivet till secondhand-konsumtion i dagens Sverige, snarare tycks det handla om att ”retro” och ”vintage” har blivit trendigt, samt att secondhand ger möjlighet att söka efter det unika och ”coola”.

Källa: Konsumtionsrapporten 2019

Vi är GBG