VATTNETS VÄG. Göteborgarnas dricksvatten kommer från Göta älv, via något av de två vattenverken vid Alelyckan och Lackarebäck hem till din kran. Foto: Smith Chetanachan

En fjärdedel av allt dricksvatten läcker ut

En stor del av det renade dricksvattnet når aldrig kranen. Det läcker ut genom rör och ledningar i marken. Göteborg är hårt drabbat, men det är också här man ligger i framkant i arbetet med att förhindra vattenförlusten.

  • Publicerad 08:06, 9 jul 2019

Ungefär 23 procent allt dricksvatten i Göteborg läcker ut genom rör och ledningar.

– Det kan variera lite från år till år. Men genomsnittet har legat på den nivån de senaste åren, säger Behroz Haidarian, driftsingenjör på Kretslopp och vatten, Göteborgs Stad.

Under 80-talet var läckagen ännu större. Då nådde mellan 30 och 35 procent av dricksvatten aldrig göteborgarnas kranar.

– Sedan, under 90-talet, gick det ner kraftigt. 1998 var det nere på omkring 15 procent. Sedan ökade det igen och de senaste åren har det legat på ungefär samma nivå, säger Behroz Haidarian.

Läckande vattenledningar och arbetet med att med att lokalisera läckorna och laga rören är kostsamt. Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten är det totala investeringsbehovet i dricksvattennätet uppskattat till 5,5 miljarder per år i landet. För att klara det skulle VA-taxorna behöva fördubblas under de kommande 20 åren.

– Vi har nästan 180 mil ledningsnät i Göteborg. Så det är klart att det inte är alldeles lätt att hitta läckorna. Men i Göteborg ligger vi i framkant när det gäller aktiv läckagesökning, både vad gäller ny teknik och att vara i framkant och utvärdera nya tekniker. Vi har en grupp som primärt arbetar med uppdraget ute på fält, säger Behroz Haidarian.

Göteborg är en kuperad stad. Det i kombination med markförhållandena, primärt leran, gör att vi är mer drabbade av läckage än andra städer.

– Vi ligger ganska högt vad gäller identifierade och reparerade rörbrott, säger Behroz Haidarian.

I Göteborg är de vanligaste orsakerna sättningsskador (ojämna sättningar i marken) samt korrosion, exempelvis att det uppstår en reaktion mellan metallytan på ledningen och omgivande jord. Men läckagen kan också bero på exempelvis ledningar som grävs av i byggprojekt eller tryckspänningar.

Vissa läckor kontaktar allmänheten om. Andra, som ligger mer dolda under marken, måste sökas upp.

– Det finns olika metoder. I Göteborg har vi framförallt satsat på mätzoner. Vi delar upp rörnätet i mindre områden där vi mäter flödet kontinuerligt. Då kan vi jämföra leveransen på natten inom en zon med förbrukningen normalt. Då får vi indikationer på var det läcker. Sedan finns även verktyg och instrument att använda ute på fältet. Ofta lyssnar man efter läckage på rörnätet, säger Behroz Haidarian

Förutom att laga läckor arbetar staden med att byta ut gamla rör.

– Man brukar räkna på att rören åtminstone ska klara 100 år. Många av våra rör är betydligt äldre än så. Men åldern på rören är inte alltid en faktor som korrelerar med risken för sämre läckage eller sämre rörkvalitet. Vi har till exempel rör som är väldigt gamla men i väldigt bra skick, samtidigt som vi har yngre rör som är i sämre skick, det beror delvis på materialkvaliteten som variera genom åren, säger Behroz Haidarian.

Nu ligger vattenförlusten på 23 procent. Har staden satt upp något mål?

– Vi har ett mål i Göteborg där vi vill få ner vattenförlusten till ungefär 15 procent, säger Behroz Haidarian.

Vatten i Göteborg

Kretslopp och vatten producerar cirka 174 000 kubikmeter rent vatten per dag. Det är ungefär en halv kubikmeter rent vatten per invånare. Vattnet leds i 1 768 kilometer rör till göteborgarna. Delar man den sammanlagda rörlängden med antalet invånare i Göteborg blir det ungefär fyra meter per person.

Källa: Göteborgs Stad

Trafiken – minut för minut

Vi är GBG

    Annons

    18+ Spela ansvarsfullt stodlinjen.se

    Hämta casinobonusar hos SveaCasino.se