Delikatesser. För Amanda Olsson, andraårselev på Ester Mosessons gymnasium är det viktigt att ta vara på all mat. Foto: Lina Isaksson

Ett ton matavfall hamnade på tallriken

Kiwimarmelad, gazpacho och pesto. På internationella matsvinnsdagen visar Ester Mosessons elever upp matkonst av råvaror som annars skulle ha slängts. ”Det är läskigt mycket mat som aldrig når tallriken”, säger en elev.

  • Publicerad 16:40, 29 sep 2020

Det känns bra att all mat inte slängs utan att vi tar tillvara på den.

Fredrik Nivall-Andersson, lärare. Foto: Lina Isaksson

Utanför salutorget, där Ester Mosessons restaurangelever säljer allt från bakverk till nylagade lunchlådor, är det på FN:s internationella matsvinnsdag uppdukat med spännande smakprover.

Maten – citron och basilika kryddad brysselkål, ajvar relish, grillad paprika, morot-och äppeljuice – är tillagade av råvaror som annars skulle ha slängts.

Göteborg blir förebild för Livsmedelsverket

Restaurangskolan på Lindholmen är en av tre skolor i landet som sedan förra hösten har varit delaktiga i Chalmers matsvinnsprojekt – Resvinn.

Projektet försöker hitta lösningar på hur matsvinn i butikerna kan nå nya mottagare. Det kan handla om logistik, IT-lösningar, nya affärsmodeller, utbildning och kommunikation.

– Vår roll i projektet är att vi tar tillvara på frukt och grönt ifrån Citygross i Ytterby, sådant som inte har blivit sålt och som de skulle ha slängt annars, säger Eva Nejman, produktionsledare, Ester Mosessons Gymnasium.

Ny butik: De tar vara på matsvinnet

1,3 ton svinn

Enligt naturvårdsverket uppstod sammanlagt 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige 2018, vilket motsvarar i genomsnitt 133 kilo per person.

Redan efter fem veckor under höstterminen har restaurangskolan tagit emot 1,3 ton mat. Frukt och grönsaker som annars hade hamnat i soptunnan.

Istället får råvarorna nytt liv i skolans restaurangkök efter en noga genomgång där eventuella dåliga delar skärs bort.

– Det känns bra att all mat inte slängs utan att vi tar tillvara på den. Vi fick se en film som visar hur mycket mat som faktiskt slängs. Det är läskigt hur mycket mat som aldrig kommer till tallriken, säger Amanda Olsson, andraårselev.

Använda sinnena

Att delta i svinnprojektet innebär att såväl elever som lärare får tänka nytt.

– Jag brukar samla hela gänget och fråga vad kan vi göra med 100 kilo tomater, säger läraren Fredrik Nivall-Andersson.

Han fortsätter:

– När jag jobbade i branschen var tänket inte alls så här. Det är mycket fin mat som kastas, det blir man lite skrämd av. Nu försöker jag att inte beställa några nya grönsaker alls. Det här projektet är jättespännande.

Amanda Olsson håller med om att det är givande utmaning att ta hand om svinnmaten. Det handlar om att använda sina sinnen ännu mer i matlagningen.

– Vi får lära oss att se, lukta och smaka på maten. Bara för att det kanske ser lite gammalt ut behöver varan inte vara dålig.

Så lyckades Göteborg halvera matsvinnet

Salutorget. Eva Nejman, produktionsledare, Ester Mosessons gymnasium. Foto: Lina Isaksson

FN:s internationella matsvinnsdag.

29 september, 2020 är det premiär för FN:s internationella matsvinnsdag. Den går internationellt under namnet “the International Day of Awareness of Food Loss and Waste” med förkortningen och hashtaggen #IDAFLW

Det handlar om att uppmärksamma problemet med matsvinn och möjliga lösningar för att uppnå mål 12.3 i Agenda 2030 – att halvera matsvinnet.

Källa: Livsmedelsverkets Måltidsbloggen

Matsvinn i Sverige: Sammanlagt uppstod 1,3 miljoner ton matavfall i Sverige 2018. Det motsvarar i genomsnitt 133 kilo per person. Siffrorna omfattar både källsorterat (eller utsorterat) matavfall och matavfall i restavfallet, det vill säga det som slängs tillsammans med annat avfall. Dessutom ingår mat och dryck som hälls ut via avloppet i hushållen samt matavfall från jordbruk och fiske, livsmedelsbutiker, storkök och restauranger samt livsmedelsindustrin.

Källa: Naturvårdsverket, rapport: Matavfall i Sverige [2018]

Visa merVisa mindre

Vi är GBG