Följ med på en tur genom Bergsjöns historia

För femtio år sedan påbörjades planeringen av stadsdelen Bergsjön. Tidningen Nordost har tittat närmare på stadsdelen och dess lokalhistoria – från enstaka torp till kritiserad satellitstad.

  • Publicerad 11:01, 22 sep 2013

Redan för 4000 år sedan var området kring Bergsjön befolkat. Stadsdelen i sig har dock endast femtio år på nacken. Innan dess fanns där torp och enstaka gårdar.
I Gärdsås växte ett egnahemsområde fram i början av 1900-talet.
Trots omfattande bostadsbyggande under efterkrigstiden rådde det bostadsbrist i 1960-talets Göteborg. Den svåra terrängen med täta bergspartier och branta slänter avskräckte dock inte stadsplanerarna.
– De nya bostäderna skulle få sina egna områden och vara lite av satellitstäder till Göteborg, säger Sanja Peter, bebyggelseantikvarie på Göteborgs Stadsmuseum.

Bergsjön tar form
År 1965 gick de första flyttlassen till Bergsjön. Samma år beslutade riksdagen om det så kallade miljonprogrammet. Dit brukar man räkna Bergsjön även om stadsdelen påbörjades tidigare och inte har den karakteristiska utformningen.
Då de nya förorterna som växte fram placerades långt utanför stadskärnan kom de att kallas för satellitstäder. Typiskt för dessa satellitstäder var att trafiken skulle separeras och bostadsområdena skulle vara bilfria. Bebyggelsen skulle dessutom präglas av moderna ideal och närhet till grönska.

Topografin delar upp
Utmärkande för Bergsjön är att stadsdelen är uppdelad i två delar, Västra och Östra Bergsjön.
– Här har man topografin som delar upp stadsdelen, det är väldigt tydligt. Då är det svårt att göra ett Bergsjön, istället skapas det lokala samhällen, säger Sanja Peter.
Hösten 1973 drabbades Sverige av energikrisen. Industrin stannade av och många av varven stängdes. Som en följd blev det svårt att befolka staden, särskilt i miljonprogramsområdena. Bara i Bergsjön stod 1500 lägenheter tomma. Numera bor cirka 16500 personer i Bergsjön, en stor del med utländskt påbrå.
Med en befolkning där nära hälften är under trettio år är det en ung stadsdel i dubbel bemärkelse.

Kritiserat bygge
Liksom med miljonprogrammet riktades det kritik mot bebyggelsen i Bergsjön. Byggandet hade skett för snabbt och brådskan innebar att det gjordes misstag.
– Det var en typ av brådska som man egentligen inte önskar sig att en bebyggelse ska komma till i, säger Claes Caldenby, professor i arkitektur vid Chalmers tekniska högskola.
Tillsammans med Sanja Peter och Einar Hansson har han skrivit guideboken Upptäck Bergsjön! från 2006.
En del av kritiken riktades mot monotonin och segregationen. Det fanns även brister i infrastrukturen som inte hade hunnit byggas ut ordentligt. Den kuperade terrängen gjorde det svårt och dyrt att dra spårvägen som därför dröjde. I ett försök att hantera den svåra terrängen anlades rullband och hissar intill hållplatserna, men slitaget och underhållskostnaden gjorde att det inte slog väl ut.
– Man kan säga att det är något slags uttryck för den tidens framtidstro, trots det här väldigt trängda, nästan desperata läget att bygga så mycket som möjligt i svår terräng, säger Claes Caldenby.
Rullbanden togs så småningom bort och nivåskillnaderna gjorde att det blev svårt att ta sig fram. Mörka skogsområden och gångstigar bidrog till otrygghet. Det förstärktes av den här tidens trafikplanering som var inriktad på att separera de olika trafikslagen, menar Caldenby.
– Det är någon slags paradox att den tryggheten man ville skapa genom att separera trafikslagen ledde till en annan sorts otrygghet med mörka isolerade gångvägar, säger han.

I framtiden
Genom åren har det satsats en hel del på att göra Bergsjön till ett mer attraktivt område, dels genom att skapa möjlighet att göra bostadskarriär genom att erbjuda bostadsrätter och villor. I slutet av 1970-talet byggdes exempelvis ett slags radhusområde vid Atmosfärgatan. Det innebar en variation i arkitektur som bostäder i den tidigare etappen inte riktigt hade, menar Claes Caldenby.
Då Bergsjön är relativt glest bebyggt finns det utrymme för mer bebyggelse. För närvarande pågår byggnation av ett område med 30 småhus söder om Saturnusgatan.
Det finns även tankar om hur man kan komplettera området i övrigt.
– En fördel med de här områdena är att det finns rätt mycket plats att komplettera dem, men sedan är problemet att de flesta bostadsbyggarna ser inte riktigt en marknad i de här stadsdelarna, säger han.
Med Bergsjön 2021 hoppas man dock att det ska bli ändring. Satsningen är ett partnerskap av fastighetsägare och syftet är att lyfta utvecklingen i Bergsjön, bland annat genom nybyggnation i området, skriver de på sin hemsida.
Fram till år 2021, vid Göteborgs  400-årsjubileum, hoppas man på omkring 700 nya bostäder som ska locka göteborgare och andra att bosätta sig i Bergsjön.

Relaterad information

MER OM Bergsjöns bebyggelse...



Tellusgatan och Merkuriusgatan

Norr om Rymdtorget ligger en stor grön gård som omges av klassiska röda tegelhus, ritade av Hansson och Kiessling 1966. Tellusgatans så kallade bananhus är ett exempel där man har förstärkt terrängen med ett bågfomat hus för att skapa omväxling på gårdarna.

• Stjärnbildsgatan

I slutet av 1970-talet stod hela trappuppgångar tomma i de vita elementhusen. Lösningen blev att montera ner övervåningarna på fyravåningshusen och göra om dem till radhus. Under 1980-talet omvandlades totalt 648 lägenheter till 177 radhus och tre fyravåningshus med 166 lägenheter.

• Rymdtorget

Vid Rymdtorget ligger den största centrumanläggningen, Bergsjön Centrum. Torget stod färdigt 1970 och här finns några av Sveriges yngsta q-märkta bostadshus. Det är fem punkthus av arkitekt Sven Brolid och ett loftgångshus av arkitekt Bo Cederlöf. Längs köpcentrats ena vägg finns en 2,5 m hög och 55 m lång målning av Jan Persson med motiv ur Michail Bulgakovs roman ”Mästaren & Margarita”.

• Siriusgatan

Omkring 1992 blev området utgångspunkt för satsningen på Bergsjön som ekologisk stadsdel. Genom att rusta upp och måla om fasaderna fick området ett lyft, vilket ledde till färre tomma lägenheter. Färgsättningen har komponerats av Fritz Fuchs. I området finns en 4000 år gammal hällkista med spår av stenåldersbefolkning.

• Björnbacken

Större grupphusområde bestående av terrasshus. Mest utmärkande är terrasshusen som sträcker sig uppför en sluttning med trappgränder emellan. Husen byggdes 1968–1971 av arkitektkontor Celander, Forser, Lindgren.

Visa merVisa mindre

Krönikor

Därför dansar Knut ut julen

Krönika Tradition. Tjugondag Knut – 13 januari Enligt visan varar julen “än till påska”. Men så länge vill nog ingen ha kvar julpyntet. Historiskt har det i Sverige funnits två datum som sätter punkt för högtiden.torsdag 13/1 10:20

Konsumentfrågan

Kan jag reklamera min frisyr?

Konsument Konsumentfrågan. Kan man reklamera en frisyr man inte är nöjd med, måste man släppa in målaren mitt i vintern och får fotbollsskolan kräva betalning i efterhand? Konsumentrådgivare Cassandra reder ut.tisdag 9/11 16:36

Debatt

"Stärk välfärden rättskedjan och klimatomställningen"

Debatt Politik. Socialdemokraterna inför partikongressen. Sverige och Göteborgsregionen har stora utmaningar. Välfärden – vår gemensamma vård, skola och omsorg – måste bli starkare, tryggheten måste öka och en radikal klimatomställning genomföras. måndag 1/11 13:21