SURTERASET. På morgonen den 29 september 1950 inträffade ett jordskred i Surte där ett 24 hektar stort område kanade ut mot Göta älv. Foto: TT NYHETSBYRÅN

Göta älvdalen har flest jordskred i landet

Sannolikheten att ett jordskred likt det i Norge skulle inträffa i Göteborg är låg. Det menar geoteknikern Victoria Svahn. Men ur ett nationellt perspektiv är Västsverige extra utsatt.

  • Publicerad 05:30, 8 jan 2021

Victoria Svahn, geotekniker på stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Foto: Stadsbyggnadskontoret

Stora skred på västkusten

1950 Surte, Göta älv, 1 person omkom
1957 Göta, Göta älv, 3 personer omkom
1977 Tuve, Hisingen, 9 personer omkom
2006 Småröd, Bohuslän

Källa: SGU

Jordskredet i Gjerdrum utanför Oslo får många göteborgare att minnas tillbaka på skreden i Surte 1950 och Tuve 1977. På senare år, 2006, skapade det stora lerskredet i Småröd söder om Munkedal förödande konsekvenser för väg- och järnvägstrafiken och förra året förstördes flera byggnader i ett skred i Lökeberg mellan Marstrand och Kungälv.

Skredet i Norge strax innan nyår skedde i kvicklera. I Sverige finns liknande typ av lera framförallt på västkusten där det varit flera stora skred genom åren. Området längs med Göta älvdalen är historiskt sett det mest skredfrekventa området i landet. Varje år inträffar flera skred av olika storlek och karaktär i dalgången.

På Statens geotekniska institut, SGI, görs frekventa besiktningar mellan Vänern och Göteborg samtidigt som de granskar plan- och byggärenden i området och ger stöd till kommunerna för att undvika skador till följd av skred.

Inom Göteborgs stad har frågan varit prioriterad under flera år.

– Det här är en fråga vi jobbat med väldigt intensivt sedan vår egen katastrof med Tuveskredet. Det var en ögonöppnare där alla konstaterade att det aldrig får inträffa igen. Under de senaste tio åren har kommunen gjort åtgärder och höjt kunskapsnivån rejält, säger Victoria Svahn, geotekniker på stadsbyggnadskontoret i Göteborg.

Sedan Tuveskredet har kommunen lagt många miljoner kronor på utredningar och förebyggande åtgärder. Sannolikheten att ett liknande ras som det i Norge skulle inträffa i Göteborg bedömer Victoria Svahn trots allt som låg.

– Jag skulle säga att den sannolikheten för att skred skulle inträffa, speciellt av omfattningen är liten. Som göteborgare kan man känna att man bor i en kommun med stor kunskap där vi arbetat med de här frågorna i många år. Jag skulle påstå att vi tillhör de kommuner i landet som kommit längst i det här arbetet.

Utmaningarna finns framförallt i Göta älvdalen med sina lösa leror till stora djup, men även Lärjeåns dalgång och Säveåns dalgång har områden som ska uppmärksammas.

– Det är inte för intet vi jobbar intensivt med det här eftersom riskerna finns, säger Victoria Svahn.

Hon ser gärna att göteborgarna hör av sig när de misstänker att något inte står rätt till.

– Det är väldigt värdefullt när medborgarna själva hör av sig, om man i närheten av en brant lutande slänt ser en lyktstolpe som börjar luta eller marksprickor man inte kan förklara. Då får man gärna höra av sig så vi kan åka ut och titta så vi inte missar något. Vi delar också gärna med oss av vår kunskap och all geoteknisk information vi har i våra databaser.

Den på flera håll 100 meter djupa göteborgsleran är en extra utmaning när staden bebyggs.

– Göteborgsleran är generellt en lös lera. Det finns också kvicklera här som inte är identisk, men liknande den i raset i Norge. Flera historiska skred i till exempel Göta älvdalen har skett i kvicklera, säger Victoria Svahn och fortsätter:

– Kvicklera är en egenskap vissa leror har. Vid omrörning förlorar den leran sin hållfasthet. Men det är viktigt att poängtera att leran måste störas för att det ska bli problem. En kvicklera som inte störs har samma hållfasthet som annan lera. Kvicklera i sig är inte ett problem. Men det gäller att tänka till vid exempelvis grundläggningsarbeten som pålning och när marken ska påföras nya laster.

Hur tycker du medvetenhetsgraden bland gemene man är kring det här?

– Skulle jag önska skulle alla lära sig mer om de här frågorna. Men en sak man kan önska att alla fastighetsägare förstod är vidden av en så enkel sak som att lasta upp matjord på en ganska stor yta. Lastar du upp en meter jord blir det cirka två ton per kvadratmeter vilket motsvarar belastningen av ett tvåvåningshus. Har man den bilden i huvudet förstår man att ganska små tilltag kan påverka exempelvis stabiliteten, säger Victoria Svahn.

Varningstecken på skred

Färska erosionsskador i slänter mot vattendrag

Plötsliga sprickor och sättningar i marken

Brott på ledningar och kablar i marken

Träd och stolpar som börjar luta

Källa: SGI

Visa merVisa mindre

Karta över områden med geologiska förutsättningar för bildning av kvickleror i Sverige. Foto: Kristian Schoning

Göteborgsnöje

Filmen om Nationalteatern premiärvisas på filmfestivalen

Nöje Premiär. Extrainsatt i sista sekund. "Vi är barn av vår tid" har extrainsatts i Göteborgs filmfestivals program. Den 6 februari visas filmen, som därmed får världspremiär.tisdag 26/1 16:37

Krönikor

Jernberg: Så ger du kritik på ett smartare sätt

Krönika Retorik Kritik kan både vara svårt att ta emot och att ge. Det här ska du tänka på för att kritiken inte ska landa fel hos mottagaren. söndag 29/11 12:10

Konsumentfrågan

Lämna inte ut ditt bankkort till okänd person

Konsument Konsumentfrågan Hur tidigt måste man anmäla ett fel på julklappen för att få ersättning och är det okej att lämna ut sitt bankkort till ett företag som ber om det? Konsumentrådgivare Cassandra Larsson reder ut. lördag 2/1 15:30

Debatt

Miljöpartiet: "Hedersvåldet lever kvar"

Debatt Fadimedagen 21 januari Det är nu 19 år sedan Fadime Şahindal mördades av sin egen pappa. Hon hade under många år med stort mod kämpat för den frihet som många tar för given. torsdag 21/1 14:20