Utgrävning. Arkeologerna Ulf Ragnesten, Sara Lyttkens och Carolina Kegel på plats vid Nickelmyntsgatan. Foto: Göteborgs Stadsmuseum

Fynd. Under utgrävningen av fornlämningarna i Högsbo hittade man flera lerkulor som tros ha används som offergåvor. Foto: Göteborgs Stadsmuseum

Här avslöjas Högsbos forna fruktbarhetskult

Fornlämningar från år 500 före Kristus har grävts upp i Högsbo. Ett team av arkeologer har hittat föremål som pekar på att det kan ha varit en offerplats för en 2 500 år gammal fruktbarhetskult.

  • Publicerad 10:30, 25 maj 2019

Under snart två veckor har ett team av arkeologer från Göteborg Stadsmuseum undersökt två fornlämningar vid Nickelmyntsgatan i Högsbo.

Göteborgs Stad vill bygga bostäder i området och i samband med utredningen av platsen hittades lämningarna.

– Den ena platsen är från omkring år 500 före Kristus, alltså 2 500 år gammal. Den andra är ungefär 8 000 år, säger Ulf Ragnesten, arkeolog.

Allt som Ulf och hans kollegor har hittat tyder på att den 2 500 år gamla platsen har varit ett ställe för ritualer och ceremonier där människor offrat olika föremål.

– Vi har hittat bergssvackor fyllda med sten, flinta och keramikskärvor. Vi har även hittat små lerkulor som vi tror kan ha varit symboler för livets frö. Det kanske låter suspekt men det är faktiskt en rådande tolkning, säger Ulf Ragnesten.

Människorna som bodde i Högsbo år 500 före Kristus, under den så kallade förromerska järnåldern, var troligtvis bönder och levde i långhus med bostad i ena änden och ladugård i andra. De hade boskap som får och getter och brukade marken i området vilket var mycket viktigt för dem.

– Odlingen ökar i betydelse under den förromerska järnåldern så växtdyrkan var väldigt aktuellt för de här människorna för att få bra skördar. Så här har nog varit en plats för någon sorts fruktbarhetskult, säger Ulf Ragnesten.

Det är ovanligt att man hittar ceremoniella platser som denna vilket gör den extra intressant för Ulf och hans kollegor på Göteborgs Stadsmuseum där föremålen från platsen nu kommer förvaras.

– Det här ökar ju våran tolkningskapacitet om hur de här människorna levde och de här ceremoniella platserna. Vi kommer göra olika analyser som exempelvis skulle kunna ge svar på var keramiken kommer från och exakt datering på de här lerkulorna, säger Ulf Ragnesten.

Vi är GBG