Brottsligt. Att inte bo där man är folkbokförd är olagligt och kan leda till fängelse eller böter. Foto: Mostphotos

HD avgör i fall om folkbokföringsbrott

Sommaren 2020 skulle en göteborgare "provbo" hos sin flickvän, samtidigt som han var folkbokförd på en adress i Angered. Nu fastställer Högsta domstolen att mannen gjort sig skyldig till folkbokföringsbrott.

  • Publicerad 05:30, 26 apr 2022

En 27-årig man skriven på en adress i Angered valde att "provbo" hos sin flickvän utan att anmäla flytten till Skatteverket. Han åtalades för folkbokföringsbrott och huruvida hans agerande var brottsligt eller ej har nu avgjorts i Högsta domstolen, HD.

Händelsen skedde sommaren 2020 – två år efter att lagen om folkbokföringsbrott skärpts. Sedan 2018 har personer kunna dömas till böter eller till och med fängelse om man inte anmäler sin flytt till Skatteverket inom en vecka.

Lagskärpningen motiverades med att den ska bidra till att sätta stopp för välfärdsfusket samt sätta käppar i hjulet för organiserad brottslighet.

Dömd för folkbokföringsbrott – överklagade

27-åringen har hela tiden hävdat i sitt försvar att han inte visste att man behöver ändra sin folkbokföringsadress om man väljer att testa att bo med sin partner under en begränsad period.

Friande dom överklagades

När fallet nådde rättssalen friades mannen initialt av Göteborgs tingsrätt. Där ansåg man inte att åklagaren kunde styrka att 27-åringen verkligen flyttat från sin folkbokföringsadress.

Men domen överklagades och hovrätten gjorde en helt annan bedömning. Där fälldes mannen för folkbokföringsbrott och dömdes att betala en dagsböter om totalt 35 700 kronor.

Ärendet har sedan behandlats av högsta rättsinstans, HD. Även HD gör bedömningen att även om mannen haft uppfattningen att han inte skulle behöva göra en flyttanmälning så befriar inte det honom från ansvar. Rätten valde dock att sänka dagsboten som 27-åringen ska betala, till 15 400 kronor.

Vägledning för framtida domar

Högsta domstolens viktigaste uppgift är att genom sina avgöranden i konkreta mål skapa prejudikat, som kan få betydelse som vägledning för hur liknande fall i framtiden ska bedömas av de allmänna domstolarna och av rättslivet i övrigt. Denna uppgift brukar kallas Högsta domstolens prejudikatbildande funktion.

Källa: Högsta Domstolen