Mattias Axelsson och Johanna. Foto: Markus Andersson och Michael Erhardsson

Historien om Johanna i Brunnsparken

Fruntimmersveckan är här. Ett av namnsdagsbarnen står mitt i centrala Göteborg – Johanna i Brunnsparken. Men varför heter hon egentligen Johanna? Göteborg Direkts traditionsexpert Mattias Axelsson reder ut.

  • Publicerad 16:30, 19 jul 2019

Med sex kvinnonamnsdagar på rad i almanackan kunde det inte bli annat än regn är en gammal föreställning kring fruntimmersveckan. Hur mycket det kommer att regna när Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina har namnsdag den 19 till 24 juli i år låter jag vara osagt, men söndagens namnsdagsbarn - Johanna - är särskilt intressant för oss göteborgare.

För när du tänker på statyer i Göteborg så är det förmodligen de stora manliga symbolerna i form av guden Poseidon eller kungarna Gustav II Adolf och Karl IX som först kommer för ögonen. Det är faktiskt så att det finns fler statyer av Evert Taube än vad det finns statyer av namngivna kvinnor. Därför är det på sin plats att titta lite närmare på den staty som flest göteborgare troligen ser dagligen - “Johanna i Brunnsparken”.

Brunnsparken är själva navet i den göteborgska kollektivtrafiken och förmodligen den plats som flesta göteborgare passerar dagligen. Och där står hon - naken sånär som med en skynke kring höfterna. Den högra handen är formad som om hon strör frön på marken omkring sig. Statyn som i folkmun kallas för “Johanna i Brunnsparken” heter nämligen egentligen “Såningskvinnan” och hon har stått där hon står sedan 1883.

Årtiondena runt förra sekelskiftet var en guldålder för statyerna i Göteborg. John Ericsson på Avenyn (1899), Kopparmärra (1904), Bältespännarna (1914) och Poseidon (1927) är bara några av de statyer som restes i stan. Men Johanna var den första kvinnan som fick bli staty.

Men varför kallas hon just för Johanna? Jo, det finns två olika förklaringar. Den första (och tråkigaste) är att modellen som skulptören Per Hasselberg använde sig av hette Johanna. Den andra (roligare och mer troliga) är att det franska namnet på statyn La Semeuse var för svårt att uttala för göteborgarna när statyn invigdes mitt i sommaren, 21 juli, 1883.

Och namnsdagsbarn den 21 juli har, sedan 1775, Johanna varit. Johanna ligger mitt i fruntimmersveckan ihop de ovan nämnda kvinnorna. Dock är fruntimmersveckan som idé inte så särskilt mycket äldre än statyn i Brunnsparken. För även om Johanna haft sitt namn på plats sedan 1775 har raden av kvinnor inte funnits längre än 1827. Det var nämligen först 1827 som Emma kom in i almanackan som en eftergift till kung Oscar I som ville att hans dotter skulle heta Emma. Nu fick han aldrig någon dotter, men namnet är kvar - två dagar efter Johanna.

Och eftersom Johanna hade sin namnsdag på samma dag som La Semeuse invigdes så fick statyn helt enkelt heta “Johanna i Brunnsparken”. Vi göteborgare har ju aldrig varit kända för att krångla till saker och ting!

Trafiken – minut för minut

Vi är GBG

    Annons

    18+ Spela ansvarsfullt stodlinjen.se

    Hämta casinobonusar hos SveaCasino.se