Samverkan. Sofia Andersson, Jandark Mansour, Anna-Kristina Jerlhag, Nettan Odelhage, Marie Strid och Rasha Chkairn arbetar i samma skolområde i Gårdsten och samverkar för att språket ska genomsyra alla årskurser och ämnen. Foto: Byrd/Dino Soldin

Högre betyg med språket som röd tråd

Tidiga satsningar på språkutveckling, inkludering i staden och mer kultur och fritid i närområdet. Det menar Gårdstensskolans lärare och rektor är viktiga faktorer för att fler niondeklassare ska bli behöriga till gymnasiet.

  • Publicerad 05:30, 30 maj 2022

När man har fritidsaktiviteter som man tycker är roliga och mötesplatser där man kan träffa andra och kanske pluggar tillsammans, då blir man mer motiverad.

Terminens sista prov är inlämnat och det långa sommarlovet väntar alldeles runt hörnet. För eleverna som slutar nionde klass väntar nu ett helt nytt kapitel, men att slutbetygen räcker hela vägen till gymnasiet är långt ifrån en självklarhet för alla.

Av niondeklassarna som lämnade Gårdstensskolan förra året hade bara 41,4 procent behörighet till gymnasiet, vilket är lägst i kommunen.

Samlat skolområde

För att höja skolresultaten på skolor i utanförskapsområden med stora sociala utmaningar behövs ett långsiktigt arbete med tidiga satsningar på framför allt språkutveckling och samhällsövergripande satsningar på barn och familjer även utanför skolans väggar.

Det menar Gårdstensskolans rektor Anna-Kristina Jerlhag, som i höstas gick från att vara rektor för Långmosseskolan F-3 i Gårdsten till att nu ansvara för hela skolområdet.

– Jag tror alltid att basen och grunden för det vi gör är att vi gör det tillsammans. Nu har vi möjlighet att jobba i samma riktning med gemensamma målbilder från förskoleklass till nian.

Språket en grundbult

Eftersom en stor del av eleverna har ett annat modersmål än svenska pågår sedan ett år tillbaka en gemensam satsning på språkutveckling, som sträcker sig som en röd tråd genom alla årskurserna, från förskoleklass till nian.

Marie Strid, lärare på Långmosseskolan, har en handledarroll i projektet.

– Vi har stöttats i att få med språkutvecklingen i alla ämnen, något som kanske svensklärare tagit en stor del av tidigare, säger Marie Strid.

Jandark Mansour, mattelärare på högstadiet, menar att språkutvecklingen måste starta så tidigt som möjligt.

– Man lär sig kunskap genom språket, oavsett vilket ämne.

Föreningsliv och mötesplatser

Personalgruppen menar att man måste se hela bilden runt eleverna och att det finns många faktorer som i förlängningen påverkar skolresultaten.

Det handlar bland annat om tillgången till förenings- och kulturliv, att känna sig som en del av hela staden och att det satsas på ens område.

– Det är ett sätt att hålla motivationen uppe. När man har fritidsaktiviteter som man tycker är roliga och mötesplatser där man kan träffa andra och kanske pluggar tillsammans, då blir man mer motiverad. Det blir mer lustfyllt, säger Rasha Chkair, lärare i årskurs åtta och nio.

När det gäller föreningsliv är närheten viktig och att låta andra aktörer verka i skolans lokaler på eftermiddagar och kvällar tror lärarna är en framgångsfaktor.

Bredda perspektiven

Hon tror också att det är viktigt att eleverna under skoltid får möjlighet att åka runt till andra delar av staden.

– Vi har elever som väldigt sällan ser andra delar av Göteborg och jag tror det är viktigt att bli introducerade till andra områden och se vad det finns att göra.

Att både kulturskolan och ett bibliotek med öppettider utanför skoltid saknas på Gårdstensskolan tycker skolpersonalen är tråkigt och något som de menar skulle kunna motivera eleverna.

– Man ska känna att området satsar på mig. Att jag är viktig. Man känner sig inte viktig om ingen satsar på en, säger Nettan Odelhage, lärare på Långmosseskolan.

Så vill politiken stärka skolor i utsatta områden