Imponerande men skamfilad orgel byts ut

Orgeln på konserthuset skulle bli nordens största. Det blev den. Men i storhetsjakten blev piporna felplacerade och orgeln fick tidigt dåligt rykte. Efter 80 år påbörjas nu arbetet med att få rena stämmor och klar klang.

  • Publicerad 17:00, 3 nov 2017

Orgeln är nästan byggd som tre rum och kök i två våningar.

Från första parkett i Göteborgs Konserthus är det svårt att ana vad som döljer sig bakom lampfästena i stora salen. I det dolda utrymmet under taket, trängs omkring 10 000 orgelpipor i alla tänkbara storlekar.

– Orgeln är nästan byggd som tre rum och kök i två våningar, säger Johan Björkman, teknik och fastighetsansvarig på konserthuset.

Störst men inte bäst

Två år efter att konserthuset invigdes 1935 stod orgeln klar. En donation finansierade orgelbygget med ett villkor. Orgeln skulle bli en av nordens största. Med det i sikte klämdes det in väldigt många orgelstämmor och olika verk för att få den så stor som möjligt. Men störst är inte alltid bäst.

– Redan när den invigdes ryktades det om att orgeln var väldigt inbyggd i sin klang, den nådde inte riktigt ut. I alla tider har man kunnat höra att den ligger där bakom väggen någonstans, säger Johan Björkman.

Han borstar bort damm från ett piplock och berättar.

– Placeringen av piporna blev inte optimal. De minsta piporna hamnade längst in medan närmast konsertsalen ligger de stora djupaste bastonerna i tio meterlånga träpipor. De ligger som en stoppkloss för att få ut ljudet.

Självspelande orgel

1983 gjordes en stor renovering. Då installerades bland annat ett av de första orgeldatorsystemen. Inte heller det klarade av orgelns storlek. Fördröjning uppstod när systemet skulle gå igenom alla orgelns delar. Och på 90-talet började orgeln plötsligt spela av sig själv under konserter och grammofoninspelningar.

Den gigantiska orgeln var mest till besvär och användes sällan. Det ledde till att den började läcka och pysa och år 2002 användes den för sista gången.

– Sen dess har vi haft digitala orglar som har försökt göra jobbet, men klangen är långt ifrån en riktig orgel.

Investerar i en ny

Att konserthuset bör ha en väl fungerade orgel är de flesta överens om. En förstudie på uppdrag av Higab, som äger konserthusets lokaler, är precis avslutad. Det handlar om att restaurera den befintliga eller bygga en ny.

– Förstudien är gjord av internationell expertis. Alla lösningar vi har lagt fram är möjliga. Det är Higab som får prioritera, säger Hans Davidsson, orgelprofessor.

I tisdags beslutade Higabs styrelse att investera i en ny orgel under förutsättning att GSO sköter drift och underhåll av instrumentet.  

Hans Davidsson vill poängtera att den 80-år gamla orgeln har ett stort kulturhistoriskt värde och att det är viktigt att den bevaras.

Vad som händer med de 10 000 dammiga piporna i olika storlekar är i dagsläget oklart. Förhoppningen är att de åter ska ge klang, men på en annan plats.

Orgelfakta

Orgeln har tre huvuddelar:

Pipverket består av alla piporna.

Luftverket är de luftlådor som piporna står på, fläkten som pumpar in luft i orgeln och de bälgar och luftkanaler som transporterar denna luft till luftlådorna.

Regerverket kallas det system som överför kraft från tangent till ventil. När organisten trycker ner en tangent öppnas en ventil och luft släpps in i motsvarande pipa.

Stämmor är ett mått på olika variationsmöjligheter, typ av ton. Det kan vara en trumpet eller en oboe. Från stämmorna får man ut olika typer av klanger. Sen kopplar man de stämmorna på en samanlagd klang för att få det mäktiga orgelljudet

Källa: Svenska Kyrkan

Orgeln på Göteborgs Konserthus

Byggd: 1937

Kapacitet: 10 000 pipor och runt 100 stämmor

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt!

Comments powered by Disqus.

Trafiken – minut för minut

Vi är GBG