JÄRNVÅGEN. Till höger hörnet av Järnvågen, blick med Stora Torget och Stora Hamnkanalen mot väster. Foto: Tom Wennberg/Stadsmuseet. Akvarell: Elias Martin. Etsning: Martin Rudolf Heland

Kanonfynd i Brunnsparkens okända historia

I dagens Brunnsparken låg i Göteborgs begynnelse ett stort hus – Järnvågen. När Brunnsparken nu renoveras görs nya fynd från stadens historia, bland annat tre kanonkulor. –Det är väldigt ovanligt. Vi hittar sällan krigsmaterial i centrala stan, säger Tom Wennberg, antikvarie på Stadsmuseet.

  • Publicerad 06:00, 5 okt 2019

Foto: Tom Wennberg/Stadsmuseet

Järnvågen var ett stort hus där man vägde järn för skeppning ut i världen. Huset byggdes på 1620-talet men brann ner 1813 och verksamheten flyttade till dagens Järntorget. Namnet Brunnsparken kom först 1834.

– Järnvågen var en av Göteborgs viktigaste byggnader. Allt järn från värmländska Bergslagen gick in i Göteborg och vägdes i Brunnsparken. Det var ett stort hus som såg ut som Kronhuset ungefär. Det täckte hela parken, säger Tom Wennberg, antikvarie på Stadsmuseet.

Dagens Brunnsparken är mitt uppe i en stor upprustning som ska göra knutpunkten ljusare, grönare och mer välkomnande. Den nya parken öppnas upp i vår med planerad invigning i juni.

Nu bygger man bort droghandeln i Brunnsparken

Nu börjar upprustningen av Brunnsparken

I arbetet med nya Brunnsparken har de arkeologiska undersökningarna under hösten lett till flera fynd. Bland annat tre ditlagda kanonkulor som låg tillsammans som en trillingnöt.

– Inne i stan hittar vi aldrig kanonkulor så det här är väldigt ovanligt. I Gamla Älvsborg har man hittat en del i vallgraven, men Göteborg har aldrig varit belägrat och inne i stan fanns inga kanoner. Vi hittar sällan krigsmaterial i centrala stan, säger Tom Wennberg.

Kanonkulorna har alltså inte använts?

– Nej, jag gissar att de precis som annat järn har vägts i Järnvågen. Min tanke är att kanonkulorna skulle säljas och har blivit kvar när ett parti skulle vägas in.

Hur stora är kulorna?

– De här kulorna är ungefär som grapefrukter, men generellt fanns de ju i alla storlekar, säger Tom Wennberg.

Nu ska fynden vägas och mätas. De som är av särskilt intresse tas om hand.

– Kanonkulorna faller sönder om man tar upp dem i syre så de tas med för konservering först där de får ligga i en vätska något år så de kan bevaras. Det slutar med att de hamnar i vårt magasin.

Utöver kanonkulorna har arkeologerna bland annat hittat knivblad och keramik. Nu håller undersökningarna på att slutföras. De nya fynden innebär inte en mer noggrann undersökning. Det hade varit allt för tidsödande och kostsamt.

– Vi är ganska högt upp i lämningen. Så mycket som möjligt ska lämnas kvar. Men när Brunnsparken nu ska upprustas har de valt att vara mer varsamma och går bara ner 50 cm i stället för 70. Det är där någonstans gränsen går till orörda lämningar, säger Tom Wennberg.

Hans förhoppning är att fynden från Brunnsparken kan leda till en mindre utställning om Järnvågen.

– Det är en plats som folk ofta är på men få känner till historien. Jag vet inte vad Park- och naturförvaltningen tycker, men de kanske kunde sätta upp en skylt också för att sprida mer kunskap om vad som varit där innan.

Finns det nån historisk koppling i den upprusningen man gör av Brunnsparken nu?

– Inte alls. Det som byggs nu har ingen som helst koppling till det historiska, inte till Järnvågen i alla fall. Det kommer inte gå att utläsa som jag förstått det. Det kan man ju tycka vad man vill om. Nu har man mer jobbat med stråk och hur folk ska kunna röra sig och hur man ska kunna sitta, säger Tom Wennberg.

Under marken i Brunnsparken ligger grundmuren till Järnvågen kvar, med möjlighet att plocka fram i en framtida parkmiljö.

– Den ligger där som en resurs för framtiden, säger Tom Wennberg.

Historien om Johanna i Brunnsparken

Vi är GBG

    Annons

    18+ Spela ansvarsfullt stodlinjen.se

    Hämta casinobonusar hos SveaCasino.se