Kontroversiell turkisk religionsmyndighet bygger moské i Tuve

Stiftelsen som bygger ett kulturcenter i Hildedal kontrolleras av Turkiets religionsmyndighet Diyanet, som anklagas för att rapportera regimkritiker. Centrets företrädare menar att verksamheten är helt opolitisk, men motståndare till president Erdogan vill inte längre besöka församlingen.

  • Publicerad 07:30, 30 jun 2017

Det har gått drygt ett och ett halvt år sedan det turkiska kulturcentret, som bland annat ska innefatta en moské, började byggas. Marken ägs av stiftelsen Isveç Islam Vakfı som ytterst styrs av den turkiska religionsmyndigheten Diyanet. Myndigheten finansierar moskébyggen utanför Turkiet – i Sverige finns nio Diyanetmoskéer – och utbildar imamer som predikar där.

När kommunen för många år sedan först sålde mark till Isveç Islam Vakfı (se faktaruta) var Diyanet en annan myndighet än idag.

Strax innan årsskiftet hamnade den i europeiskt blåsväder. Då läckte ett dokument ut som visade att myndigheten bett turkiska ambassader, i bland annat Stockholm, att skicka hem namnlistor på utlandsturkar som sympatiserar med Fetullah Gülen. President Recep Tayyip Erdogan menar att han ligger bakom fjolårets kuppförsök, något Gülen själv nekar till.

Enligt turkietexperten Paul Levin har Diyanet fått kraftigt utökade resurser sedan Erdogan stärkt sin makt i landet.

– Diyanet har blivit en viktigare aktör samt fått en annorlunda roll. Om det tidigare var det sekulära Turkiets sätt att kontrollera religionsutövningen och begränsa radikal islamism handlar det idag mer om att fostra och uppmuntra religiositeten, säger Paul Levin.

Expert. Paul Levin är direktör vid Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Foto: Clément Morin

Erdogans långa arm

Vilken roll Diyanet spelar i Sverige går åsikterna isär om. I ett DN-reportage berättar svenskturkar som ogillar president Erdogan att de inte längre vågar besöka Diyanetmoskéer av rädsla för att bli angivna och fängslade när de åker hem till Turkiet. Även Sveriges Radio kommer fram till att Erdogankritiker här kontrolleras via moskéerna.

– Artiklarna är fel, det är rena lögner. Diyanet sysslar inte med kartläggning av människors politiska inställning. Jag är insatt i uppdragsbeskrivningen och något sådant finns inte med där.

Det säger Mustafa Atik, ordförande för församlingen Islamiskt Centrum som ska driva det kommande kulturcentret i Hildedal. Enligt honom har Diyanet tvärtom blivit allt mer liberal.

”Han predikade i affekt”

Men under en predikan i Mustafa Atiks församling pekades Gülensympatisörer ut som kuppmedlemmar och ”inte riktiga muslimer”. Predikan hölls dock av en vikarie som varken är imam eller kopplad till Diyanet.

– Han predikade i ren affekt och det får stå för honom. Det hade kunnat ske i vilken moské som helst, säger Mustafa Atik.

Du tror inte att han uppfattade miljön som välkomnande till budskapet?

– Det tror jag inte. Det var bara olyckliga omständigheter. Men alla känner såklart likadant; det är inte acceptabelt att ta över makten i ett land med militära medel. Vi pratar trots allt om en demokrati och ett parti som valts av det turkiska folket.

Mustafa Atik understryker att Diyanet inte har något att säga till om i församlingens dagliga verksamhet och att politik aldrig ska förekomma i moskéns predikningar.

– Det finns självklart sociala utrymmen där folk pratar om olika saker, jag skulle överträda demokratins grundregler om jag försökte förbjuda det, säger Mustafa Atik.

Splittrar svenskturkar

En av de som inte längre vill besöka Diyanetmoskén på Hisingen är en man vi kan kalla Ali. Han bekräftar på sätt och vis vad Mustafa Atik säger.

– Styrelsen säger att de välkomnar alla, men folket som kommer till moskén gör det inte. Det blir ett socialt tryck... Stämningen är otrevlig, säger han.

Enligt Ali är turkisk politik numera en känslig fråga. Sedan kuppförsöket i fjol har nästan alla hans turkiska vänner slutat höra av sig.

– Det är på en helt annan nivå nu. Vi diskuterar inte längre utan det är ’antingen är du med mig eller emot mig’, och man kan bli hotad med att ens namn ska skickas till Turkiet, säger han.

– Men jag är inte gülenist, jag gillar bara vissa av idéerna som jag tror är bra för oss och samhället vi bor i. Jag har inte gjort något kuppförsök, säger han uppgivet.

För Ali tycks hotet om att anges till Diyanet redan blivit verkställt. I hans Turkiska hemstad ska listor på Gülenanhängare satts upp, och eftersom hans namn fanns med vågar han inte längre återvända.

– Det känns verkligen inte bra. Jag har sjuk släkt i Turkiet men ingen som kan ta hand om dem, säger Ali.

Avtalet mellan kommunen och Isvec Islam Vakfi

Församlingen Islamiskt centrum hade tidigare sin samlingslokal på en egen fastighet i Kvillebäcken, men när det kommunala bolaget Norra Älvstranden Utveckling AB ville exploatera området 2009 för att skapa dagens Nya Kvillebäcken behövde de marken. Därför slöt kommunen en överenskommelse med markägarna, stiftelsen Isvec Islam Vakfi, som bland annat innebar att:

- Norra Älvstranden köpte stiftelsens mark för fem miljoner kronor och betalade en miljon i flyttersättning. Idag ligger det högt värderade hyresrätter på marken; en trea kostar runt 12000 kronor/månaden.

- Stiftelsen fick köpa 2675 kvadratmeter fastighet i Hildedal för 670 000 kronor. Senare tillkom ytterligare cirka 2929 anslutande kvadratmeter för 730 000 kronor. Enligt fastighetskontoret har det hela tiden rört sig om marknadsvärdet, som beror på hur platsen är detaljplanelagd.

- Föreningen fick också stanna kvar gratis i Kvillebäckslokalerna i cirka två år till rivningen blev aktuell. Därefter flyttade de till en annan lokal vars hyra också bekostades av Norra Älvstranden.

Förändrat. Kvarteret där församlingen brukade hålla till är ett helt annat idag. Foto: Mia Pettersson

Debatteras i Europa

Efter att Diyanet anklagats för flyktingspionage uppstod en debatt i Nederländerna om att förbjuda dem där, berättar turkietexperten Paul Levin, men det visade sig gå emot landets grundlag. Diyanet valde ändå att ta hem sin högste representant i landet.

En liknande diskussion har förts i Tyskland.

– Skandalen spreds bland annat dit vilket ledde till husrannsakning av fyra imamers hem. Då kallade Diyanet hem sex av sina imamer som var utsända till Tyskland, säger Paul Levin.

Han bedömer att båda länderna ändå accepterar Diyanets roll.

– Bland annat eftersom man ser dem som ett bättre alternativ än mer radikala rörelser, säger Paul Levin.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt!

Comments powered by Disqus.

Vi är GBG

    Vi är GBG