OLIKA. Många upprörs över att pojkar får mer bidrag i förskolan. En grov förenkling menar förskoleförvaltningen. Foto: Mostphoto

Nya förskolebudgeten: Skillnad på flickor och pojkar

Nu rasar föräldrar över att förskolorna får högre bidrag för pojkar än flickor i den nya budgeten. Men det är inte hela sanningen menar förskoleförvaltningen.

  • Publicerad 05:30, 24 sep 2018

Den nya förskolebudgeten fortsätter att uppröra. Göteborg Direkt har tidigare rapporterat att den slår mot de fristående kooperativa förskolorna som befarar sänkta bidrag och i värsta fall nedläggning.  

Läs mer: 5 000 förskoleplatser kan försvinna i Göteborg

Nu upprörs föräldrar av att den dessutom gynnar pojkar och hotar med att DO-anmäla kommunen.

Men Staffan Lekenstam, förskoleförvaltningens chef för verksamhetsstyrning och utveckling menar att det är en missuppfattning.

– Att påstå att pojkar får mer i bidrag är en väldigt grov förenkling, säger han.

Pojkar sämre i skolan

Det handlar om att tio procent av den totala pengen per förskolebarn är en så kallad socioekonomisk del som räknas fram av SCB utifrån nio variabler. Kön är en av dem.

Anledningen till att man skiljer mellan pojkar och flickor beror på att pojkar ofta har sämre skolresultat menar Staffan Lekenstam.

– Det finns årtionden av forskning som visar på skillnader i skolresultat. Det är väldigt välbelagt att pojkar presterar sämre i skolan, säger han.

Läs också: Här protesterar barnen mot nedskärningar

För bättre skolresultat

Det är inte bara kön som har betydelse för skolresultatet utan alla nio variabler har betydelse för barns förutsättningar i skolan.

– De verksamheter som har många barn med utlandsfödda eller lågutbildade föräldrar ska vara lite dyrare och kompensera för de bakgrundsfaktorer som vi vet samverkar med skolresultat på ett negativt sätt, säger Staffan Lekenstam.

Han menar därför att det i slutändan inte går att säga exakt hur mycket pojkar påverkar verksamhetens bidrag.

Men om alla barn har samma bakgrund, blir det väl mer pengar för en pojke?

– Ja, men det kan vara så att om en flicka har utländska föräldrar med låg utbildning får det större effekt än om en pojke har välutbildade föräldrar som är födda i Sverige, säger Stefan Lekenstam.

Resursfördelningsmodellen är helt ny i Göteborg men används av omkring 40 kommuner i Sverige, enligt förskoleförvaltningen. Den gäller för både kommunala och fristående förskolor.

Läs också: "Kommer få börja avveckla direkt"

Så tas det socioekonomiska indexet fram:

I samarbete med SCB har Stadsledningskontoret tagit fram socioekonomiska bakgrundsfaktorer som har betydelse för väntat skolresultat:

Kön, invandringsår, högsta utbildning för vårdnadshavarna, ekonomiskt bistånd, bor med en eller båda vårdnadshavarna, hushållets inkomst, utländsk bakgrund, uppdelning av invandring på grupp av födelseland (HDI).

Utifrån dessa räknas för varje förskole-enhet ut ett indexvärde baserat på individdata.  

Källa: Göteborg Stad

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt!

Comments powered by Disqus.

Vi är GBG