En förfallen byggnad som saknat både besökare och verksamhet under en längre tid. Foto: Erik Andersson

Oenighet kring Lyktan i Kortedala

En gång var kiosken Lyktan en välkänd Kortedala-symbol som lockade arkitekter från hela världen. I dag står den fallfärdig och hotas av rivning trots lokala protester. Men frågan är om det finns någon som vill ta hand om den klassiska byggnaden.

  • Publicerad 15:30, 30 okt 2011

Femtiotalskiosken Lyktan byggdes i en tid då arkitekterna hade fria händer och blev snart ett vida välkänt inslag i Kortedala. Den nästan helt i glas uppförda funkisbyggnaden visades upp som praktexempel inom arkitektvärlden och fick sitt smeknamn tack vare sitt sken som lyste upp bostadsområdena kring Gregorianska gatan. Även för de boende var kiosken en symbol för det moderna men också en omtyckt och välbesökt kvartersbutik.
I dag står kiosken tom och övergiven utan varken verksamhet eller besökare. Tiden har satt sina spår i den experimentella arkitekturen där bland annat grundens betongfundament har bågnat.
Från träskivorna som ersatt en del av de ursprungliga fönsterrutorna trillar plastfärgen av till följd av eftersatt skötsel. Lyktan lyser inte längre och redan tidigare har ägaren Bostadsbolaget försökt riva byggnaden. Nyligen lämnades en ny rivningsansökan in.
– För tio år sedan gjordes en gedigen undersökning. Man försökte hitta någon som ville använda och ha den. Men ingen ville stå med Svarte Petter, säger Bostadsbolagets områdetschef Johan Wilck, och berättar att driftkostnaden med värmen igång ligger på 40 000 kronor om året för den eluppvärmda lokalen.

Dyrt med upprustning

Ointresset för byggnaden är också hans förklaring till varför byggnaden inte skötts om sedan dess. En ytlig upprustning i dag skulle kosta cirka 100 000 kronor uppskattar områdeschefen, medan en helrenovering skulle landa på två miljoner. Pengar som han hellre vill lägga på tapeter och bostäder, som han uttrycker det själv.
– Hyresgästerna skulle bli tokiga om vi slarvade bort så mycket pengar på en 70 kvadratmeter stor papplåda som ingen vill ha, säger Johan Wilck.

K-märkt inte intressant

Att ingen visat direkt intresse för byggnaden är också anledningen till att Bostadsbolaget har avböjt att försöka få fastigheten kulturminnesmärkt de två gånger privatpersoner har vänt sig till Länsstyrelsen. Johan Wilck säger att det kanske hade varit skillnad om kiosken hade varit åskådlig på långt håll likt Eriksbergskranen.
– Men en byssja i Kortedala kan inte vara ett landmärke. Förr syntes skenet ända från Kviberg och Bellevue, men nu är Kortedala en stor skog med träd i vägen, säger Johan Wilck.

Ingen positiv förvaltare

På Länsstyrelsen i Västra Götaland tror byggnadsantikvarien Lena Emanuelsson att den lilla kioskbyggnaden kan uppfylla kriterierna för k-märkning men det är väldigt sällan som myndigheten går vidare när ägaren inte är intresserad.
– Lyktan har uppenbara kulturhistoriska värden och lyfts ofta fram som en speciell byggnad för sin plats och tid. Men finns det inte en positiv förvaltare som vill ta hand om och vårda värdena så är märkningen tämligen meningslös, säger Lena Emanuelsson.
Även på Stadsmuseet menar man att funkiskiosken har ett historiskt värde ur flera perspektiv.
– Det är en bit arkitekturhistoria från tiden efter kriget då det svenska folkhemmet byggdes upp och genom kontakt vet vi att många människor har minnen från den, säger byggnadsantikvarien Sanja Peter.
Hon menar att byggnaden har fått kultstatus och att frågan borde lyftas på en högre nivå.
– Det är en liten byggnad med stora problem som är ett bra exempel på vad vi gör med vårt kultuhistoriska arv, säger Sanja Peter.

Facebook-gruppen

Kortedalabon Axel Demker och ett 140-tal personer som gått med i hans facebookgrupp som ska rädda Lyktan håller med. Målet är att åter göra funkiskiosken till den ikon för stadsdelen som den en gång varit.
– Det är inte alla stadsdelar som har en byggnad som sticker ut så mycket som Lyktan. Den skapar speciella möjligheter som kan användas för att profilera och marknadsföra Kortedala, som är en typisk 50-talsstadsdel, säger Axel Demker.
Till skillnad från när kiosken räddades från rivning för tio år sedan kommer engagemanget inte att rinna ut i sanden den här gången menar han och hänvisar till aktiviteten på internet. I facebookgruppen diskuteras bland annat möjligheterna att använda lokalen till ungdomsgård eller konstnärsateljé.
– Vi får inte släppa frågan när rivningshotet har avvärjts. Nästa steg är att få in en aktör som vill vara där. Det beror mycket på vad kommunens formella och politiska diskussioner leder till också, säger Axel Demker.
På kommunen har en ny utredning om Lyktan nyss påbörjats och diskussioner förs bland annat mellan Bostadsbolaget, Stadsmuseet och stadsbyggnadskontoret. Om ingen ny ägare hittas till funkiskiosken blir det byggnadsnämnden som får besluta om Lyktans framtid.



Vad tycker du om
funkiskiosken Lyktan
– ska den rivas eller bevaras?





Jonas Bergqvist, 23, Kortedala:

– Jag har bara bott här ett år och vet inte så mycket om Lyktan men jag gillar gamla saker som har en historia. Den kan berätta om hur det varit en gång och hur folk som bodde här då hade det, och därför tycker jag den kan vara värd att bevara.
Men är det värt det till en kostnad av flera miljoner?
– Jag är kluven för man kanske ska lägga pengarna på att rusta upp Citytorget i stället där folk rör sig. Men samtidigt kan det här vara en byggnad som våra barn inte kommer att förlåta oss för om vi
river. Jag tycker inte att den är snygg men det
kanske de tycker i framtiden. Så är det med husen som rivdes i Haga på 1960-talet. De husen skulle många vilja ha kvar i dag.

Torbjörn Ahlman, 45, och Sandra Ahlman, 36, samt Moa, 8, Kortedala:
 – Det vore skoj om den bevarades om det finns ekonomiska möjligheter till det. Jag är själv uppvuxen i Kortedala och bodde på Kalendervägen. Jag minns att vi sprang där och köpte godis. Då fanns det mycket butiker där uppe som en frisörsalong, säger Torbjörn Ahlman.
Om den bevaras, hur viktigt är det då att den fylls med någon slags verksamhet?
– Det måste det för en tom lokal står bara och blir förstörd. Det bästa vore ju om man fick dit någon vill använda lokalen. Det behöver rustas en hel del och det känns meningslöst att lägga flera miljoner för att bara låta den stå tom igen. I så fall finns det andra saker som man kan lägga pengarna på i stället, säger Sandra Ahlman.

Bert Reinhardt, 71, Kortedala:
 – Jag tycker definitivt att den ska bevaras. Det är en pittoresk byggnad som byggdes när området byggdes och har stått här sedan dess. Det är många äldre som har minnen av den.  Alla har gått upp och handlat i den, eller gått under den.
Vad skulle den kunna användas till för att komma mest till nytta här i Kortedala?
– Någon form av föreningsliv. Det har ingen betydelse om det är hyresgästföreningen eller någon idrottsförening. Huvudsaken är att det blir en lokal där det skapas kontakt mellan människor. Det allra nyttigaste kanske vore förskola eller fritids, men den ligger lite illa till med sin höjd så det måste vara vuxna eller äldre barn.

Trafiken – minut för minut

GÖTEBORGSNÖJE

Ont om Göteborgsprofiler i höstens "På spåret"

De nya medverkande i det populära frågesportprogrammet har presenterats SVT har i dag presenterat det tävlande i säsongens "På spåret". Bland kombattanterna utgör, exilgöteborgarna, journalist Frida Boisen och förre rektorn för Sjumilaskolan, Hamid Zafar ett par.fredag 18/9 11:59

KONSUMENT GÖTEBORG

Så gör du om du swishat fel

Konsument Gäller ångerrätt på nätauktion och hur gör jag om jag skickat pengar till fel person? Konsumentrådgivare Cassandra Larsson reder ut. torsdag 3/9 16:37

DEBATT

GOW och Emigranternas hus vädjar till staden

Skriver öppet brev till kommunstyrelsen och kulturnämnden Nästa år fyller staden 400 år och att fira stadens födelsedag och framför allt dess människor i både nutid och dåtid är i sig självt en kulturmanifestation, ett hyllande av människans skapande på den...torsdag 27/8 11:52

KRÖNIKOR

Tjulander: Gör som gymnasieskolan – håll till höger

Krönika. Göteborg Direkt har kartlagt hur gymnasieskolorna hanterar pandemin under skolstarten. Något som vi borde ta efter i samhället i stort menar artikelförfattaren. måndag 14/9 16:45

QUIZ

Quiz: Vad kan du om din snart 400-åriga stad?

Firar 399 år i dag Idag är det ett år kvar till det stora 400-årsjubiléet för vår stad. Men vem grundade då Göteborg? Och hur gammal är egentligen Götaälvbron? I det här quizet kan du utmana dina Göteborgskunskaper.torsdag 4/6 15:11