Foto: Paul Wallén

Rektorernas utmaningar i utsatta området kartläggs

Hög elevomsättning, vakter och hungriga barn. Rektorer i utsatta områden kämpar ofta med tuffa utmaningar som andra skolor inte har på samma sätt. I ett projekt kartlägger nu Göteborgs universitet det stöd som krävs för att få alla elever godkända.

  • Publicerad 06:01, 6 jan 2021

Det gäller att hitta rätt lärare och rektorer på de här skolorna.

Åsa Hirsch, utbildningschef på rektorsprogrammet, Göteborgs Universitet. Foto: Privat

Ofta är det låga resultat som representerar bilden av förortsskolorna. Samtidigt stångas rektorer i socioekonomiska områden med problem som skolor i mer välbärgade stadsdelar till stor del är förskonade från.

Under fjolåret inleddes projektet, Leda skolor i socioekonomiska utsatta områden, mellan Göteborgs universitet och grundskoleförvaltningen i syfte att dels identifiera specifika utmaningar dels hitta kunskap som krävs för att hantera utmaningarna med fokus på rektorns roll.

– Det är en himmelsk skillnad för rektorer och lärare på skolor där elevunderlaget förändras från dag till dag. Förändring är normen och i detta ska rektorn hitta en organisation som kan fokusera på undervisningen så att elever som lämnar i åk nio blir behöriga till gymnasiet, säger Åsa Hirsch, utbildningschef på rektorsprogrammet, Göteborgs Universitet.

Till en början var sex skolor med i projektet med den gemensamma nämnaren att respektive rektor har varit på sin skola över en längre tid, minst sex år.

– Vi vet att kontinuitet är en av de viktigaste faktorerna för att man ska lyckas få en positiv utveckling, säger Åsa Hirsch och fortsätter:

– De rektorer vi träffar, sitter på mycket kunskap och erfarenhet. Ofta är det bara siffror och statistik som visas men inte mycket vad det beror på och vilket ofantligt fantastiskt arbete som görs hela tiden.

"Alla har inte wifi hemma"

Det kompensatoriska uppdraget, vilket innebär att skolan och undervisningen ska väga upp för att elever har olika behov, blir också mycket större i dessa skolor.

– Det sträcker sig från allt från att elever inte har ätit frukost till att de inte har wifi hemma.

I år utvidgas projektet och ytterligare 20 rektorer bjuds in . Nätverket blir då en grupp på totalt 26 rektorer med liknande förutsättningar.

Vad har hittills kommit fram som kan underlätta för rektorerna?

– Alla vill kunna freda kärnuppdraget, de vill bara var skola. De vill att extrapengen ska gå till undervisning och inte till folk som håller vakt. Det handlar om att minimera saker som rektorn inte kan påverka, säger Åsa Hirsch.

Hon menar också att resurser och stöd som grundskoleförvaltningen står för kan behövas riktas om och anpassas efter varje enskild skola i dialog med rektorn.

– Alla är ute efter att rikta stödet på allra bästa sätt. Genom forskningsbaserad kunskap om vilka utmaningar som är specifika kan man även få stöd i rekryteringsprocesser.

– Det gäller att hitta rätt lärare och rektorer på de här skolorna.