STORT. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har cirka 17 000 anställda i Göteborg och Mölndal. Foto: Marie Ullnert

Så löser Sahlgrenska framtidens vårdutmaningar

En ökande befolkning och framförallt en ökad andel äldre gör att Sahlgrenska kommer ställas inför stora utmaningar de kommande åren. Lösningarna är flera.

  • Publicerad 07:54, 23 sep 2019

Maria Taranger, verksamhetschef för Medicin, Geriatrik och Akutmottagning, på SU/Östra sjukhuset. Foto: Marie Ullnert

Göran Matejka, biträdande sjukhusdirektör, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Foto: Catharina Fyrberg

Lars Rydhede, biträdande sjukhusdirektör, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Foto: Catharina Fyrberg

Fler invånare och framförallt fler sköra äldre gör att efterfrågan på vård ökar i Göteborg. Om tio år väntas gruppen över 80 år öka med 44 procent, i jämförelse med gruppen 20–64 år som väntas öka med 6 procent.

– Samtidigt överlever fler. Läkemedlen och behandlingarna blir bättre, vilket är något oerhört positivt. Men det innebär också att många som tidigare dog blir kroniker och behöver gå på uppföljningar och nya besök. I ett rent ekonomiskt perspektiv kostar det pengar, säger Lars Rydhede, en av Sahlgrenskas biträdande sjukhusdirektörer.

Men inte ens om sjukhuset haft obegränsat med resurser hade de löst alla problem.

– Vi har också begränsad tillgång till utbildad och kompetent personal. Den ekvationen brottas vi med dagligen, säger Lars Rydhede.

Sahlgrenskas lösning blir att jobba smartare. Det består bland annat i att undvika inläggningar på sjukhuset, framförallt när det gäller gruppen sköra äldre som tar många av Sahlgrenska sängplatser.

– Lite tillspetsat, men sant, brukar jag säga att sjukhus är dyrt, dåligt och farligt för den här gruppen. Många äldre patienter skadas mer när de ligger hos oss – risk för trycksår, undernäring och vårdrelaterade infektioner. Det är sådant många drar på sig när man ligger på sjukhus, säger Maria Taranger, verksamhetschef för Medicin, Geriatrik och Akutmottagning, på SU/Östra sjukhuset och fortsätter:

– Äldre patienter ligger i snitt åtta dygn på sjukhus. Det kostar omkring 6000 kronor per dygn. För de pengarna hade samhället i stället kunnat betala ett läkarbesök i veckan i ett helt år. Eller skicka hem distriktssköterskan hem till patienten var tredje dag. När vi står på akuten så gör vi inte alltid varken patienten eller samhället en tjänst när vi lägger in den.

Sedan två år tillbaka jobbar Sahlgrenska med en omställning mot nära vård som lett till att många patienter fått vård i hemmet i stället för på sjukhus. Mobila sjukvårdsteam åker hem till patienter, särskilda boenden och korttidsboenden för att ge medicinsk hjälp.

– Det finns inte en lösning, men det här är ett angreppssätt, säger Göran Matejka, Sahlgrenskas andra biträdande sjukhusdirektör.

Tror du inte att det känns tryggare både för patienter och närstående när man vet att vårdpersonalen finns i huset?

– Man får respektera den känslan. Men känslan är inte likställd med hur det verkligen är. Det är något man får bearbeta med sig själv. Att inte ligga på sjukhus i onödan är god vård. Då pratar jag om vårdresultatet, pengarna är bara en effekt som jag ser det.

En annan lösning Sahlgrenska satsar på är Artificiell intelligens inom vården. I ett helt samarbete med Chalmers hoppas man hitta gemensamma lösningar för framtidens högteknologiska sjukvård.

– Jag tror att AI kommer ge vissa delmängdslösningar, med start i diagnostiken är min gissning. Där ser man i publikationer att AI-algoritmer presterar väldigt bra. Ett exempel är bedömningar av bilder av pigmentförändringar i huden. Där finns redan system där vårdcentralen länkar bilder till vår specialist. Nästa steg skulle kunna vara en intelligent AI-lösning som gör tolkningen, säger Göran Matejka.

En dag på Sahlgrenska

27 förlossningar

577 akutbesök

3800 öppenvårdsbesök

28000 labbanalyser

Källa: Sahlgrenska

Vi är GBG

    Annons

    18+ Spela ansvarsfullt stodlinjen.se

    Hämta casinobonusar hos SveaCasino.se