Skyddsbehövande. Från och med 1 juli är det kommunerna som ansvarar för att ordna långsiktiga boenden åt människor som flytt krigets Ukraina. Foto: Mostphotos

Så ska Göteborg ordna flyktingboende efter nya lagen

1 182 personer. Så många skyddsbehövande från Ukraina ska Göteborgs stad vara beredd att ta emot under 2022, enligt Migrationsverkets fördelningsmodell. Nu måste staden ordna fram nya långsiktiga boenden.

  • Publicerad 05:23, 16 aug 2022

Den 1 juli började en ny lag gälla som innebär att kommunerna tar över ansvaret för att ordna boende åt skyddsbehövande från Ukraina.

Lagen innebär att kommunerna delar på ansvaret utifrån sina förutsättningar och Göteborg ska under 2022 vara beredd att ta emot upp till 1 182 personer.

I mars iordningsställde Göteborgs stad, på uppdrag av Migrationsverket, två evakueringsboenden för ukrainska flyktingar i det mest akuta skedet – dels i Toftaåsens tidigare äldreboende i Frölunda och dels i den nedlagda Sandåsskolan i Hovås.

Inte anpassat

Nu behövs istället mer långsiktiga boendelösningar för ukrainare med tillfälliga uppehållstillstånd enligt massflyktingdirektivet.

Därför ställer nu Toftaåsen om från akutboende till anvisningsplatser, medan Sandåsskolan däremot inte anses lämplig som boende på längre sikt.

– Sovsalarna är inte det bästa i ett långsiktigt perspektiv, så nu tittar vi på om vi kan ersätta med en annan lokal. Det är inte heller hållbart över vintern med duschar och toaletter uppställda på gården, säger Annika Ljungh, förvaltningsdirektör på socialförvaltning Sydväst.

Enligt henne kommer man nu behöva bygga upp en större kapacitet och man inventerar nu lämpliga lokaler.

Privatpersoner behövs

I september är tanken att man ska ha omkring 550 anvisningsplatser klara.

– Vi har tomma verksamhetslokaler, men ibland finns det en plan för dem, så det blir lite pusslande, men vi har ett gott samarbete mellan förvaltningarna.

För att hitta långsiktiga boende till alla skyddsbehövande har Göteborgs stad även samarbete med den ideella sektorn i så kallade IOP – idéburet offentligt partnerskap.

Bland annat samarbetar man med Räddningsmissionens verksamhet Hjärterum, som förmedlar boende hos privatpersoner.

– Då matchar Räddningsmissionen anvisade personer till de här platserna. Människor har också så varierande behov, säger Annika Ljungh.

Följer utvecklingen

Samarbete sker även med Bräcke diakoni, Reningsborg, Skyddsvärnet och Göteborgs stadsmission.

Massflyktingdirektivet för ukrainska flyktingar gäller fram till mars nästa år och därefter ska EU ta ställning till om det ska förlängas.

– Vi räknar med att det blir förlängt, men vi får följa med och se hur trycket blir, säger Annika Ljungh.

Ny lag från 1 juli

Enligt tidigare lagstiftning var det Migrationsverket som upphandlade bostäder för skyddssökande när de ordinarie platserna inte räcker till.

Vid tidigare flyktingsituationer med stort antal skyddssökande har det systemet inneburit att vissa kommuner blivit oproportionerligt hårt belastade, då systemet inte beaktat till exempel förutsättningar på arbetsmarknaden eller antal asylsökande som redan befinner sig i kommunen.

Med den nya lagstiftningen ska anskaffningen i stället ske enligt en fördelningsnyckel som ska ge en jämnare fördelning av mottagandet mellan kommunerna.

Fördelningstalen på kommunnivå tar bland annat hänsyn till kommunens befolkningsstorlek och antal asylsökande som bor i kommunen.

Migrationsverket kommer fortsatt att ha huvudansvaret för mottagandet av skyddsbehövande enligt massflyktsdirektivet, men anvisar från och med 1 juli kommuner som då får ansvaret för anskaffning och drift av boendet för dessa personer.

Visa merVisa mindre

Vi är GBG