Sextio år utan framgångar

I sextio år har Hisingslaget IK Raid hållit igång. Övervägande delen av de åren har de spelat i lägsta hockeyligan i Göteborg. Och där trivs de bra.

  • Publicerad 12:00, 25 dec 2017

Vi vill bara umgås och ha det lite gött.

– Det var någon gång för sex, sju år sedan då vi låg i toppen av tabellen och var på väg upp i nästa division. Men då maskade vi lite för att vi inte ville gå upp, säger spelande tränaren Jonas Hansen och skrattar. Vi är ju ett gäng kompisar, vi vill bara umgås och ha det lite gött.

Kort om folk

I Rambergsrinken på Hisingen möter IK Raid Härryda HC i Göteborgs hockeyfyra. Förra gången de möttes förlorade Hisingslaget med 11-1.

– Det brukar vara jämnare men vi är kort om folk idag, som vanligt, säger Jonas Hansen och skrattar. Vi får se om vår powerplayformation får utdelning. Det är extremt viktigt i sådana här matcher.

Matchen är två gånger tjugo minuter. Det är sex spelare på isen och det är snabba byten. IK Raid börjar starkt. De dominerar periodvis. I pausen står det 1-1.

– Egentligen leder vi med 3-1, säger någon när ismaskinen börjar spola isen.

– Vi har kämpat på bra, säger backen Magnus Ljungdahl andfått.

Sven Tumba

IK Raid startade i slutet av 1957, när Fred Gustafsson var 12 år och nyligen hade flyttat till Hisingen från Enköping.

– Vi brukade spela ishockey på Slättadamm. Vi tog med oss varm choklad och spelade till det blev mörkt. Det var mitt stora intresse, säger han. Hockeyn var relativt ung i Göteborg då och jag åkte nog skridskor bättre än de flesta.

Tillsammans med två vänner startade han klubben som till en början spelade på utomhusrinken vid Ramberget. Namnet var inspirerat av Sven Tumba.

– Tumba var min stora idol och jag spelade lite som honom. Han var snabb, jag var snabb, säger Fred Gustafsson. Han kunde göra en ’raid’ och hämta pucken bakom mål och köra igenom alltihop.

Till en början hade IK Raid ett pojklag men i början av 60-talet hade de också pojklag, juniorlag, B-lag och A-lag. Fred Gustafsson minns att IK Raid gick till final i junior-DM ett år, men när Fred Gustafsson lämnade över ordförandeskapet för IK Raid i början av 1980-talet var medelåldern strax över 40 år och ambitionsnivån ungefär densamma som idag.

– Vi älskade hockeyn men hade inte tid att hålla på med den, säger Fred Gustafsson.  Målsättningen var inte att göra något elitlag av oss så vi blev en motionsklubb.

Matchen vänder

I andra halvlek händer något i Rambergsrinken. Orken tryter. Magnus Ljungdahl dricker kaffe för att få energi, men Härryda tar ledningen. Sedan utökar de den till 3-1. Svordomarna haglar från bänken och när Härryda slår in 4-1 blir det bråk på isen. Domaren får gå emellan. "Vad fan", skriker någon på bänken..

– Det är kanske inte är på liv och död för oss som har varit med ett tag, men när man väl spelar match vill man ju gärna vinna, säger Jonas Hansen.

Efter 40 spelade minuter står IK Raid besegrade. 5-1 till gästerna.

Jonas Hansen rycker på axlarna.

– Vi var ju med i matchen i alla fall, säger han och ler. Alla kämpade på. Det var underbart att se.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt!

Comments powered by Disqus.

Vi är GBG