Vanlig fördom. Hanna Bergström, samordnare på familjehemsenheten, menar att det finns en fördom om de flesta barn placeras i familjehem med tvång, men i själva verket finns i majoriteten av ärendena ett godkännande från den biologiska vårdnadshavaren. Foto: Byrd/Dino Soldin

Socionomen: Så blir man familjehem

Har du ett ledigt rum, tid och engagemang? Då kanske du skulle passa som familjehem. Hanna Bergström, samordnare familjehemsenheten, reder ut vad som krävs.

  • Publicerad 05:30, 20 dec 2021

Man lär sig mycket om sig själv och även om varandra i en parrelation.

Det råder akut brist på familjehem i Göteborg och under pandemin minskade antalet intresseanmälningar ännu mer.

Under hela december pågår därför en kampanj för att få fler att vilja dela sin vardag med ett barn som av någon anledning inte kan bo med sina föräldrar.

Hur många barn som i dagsläget väntar på en familjehemsplacering är svårt att säga, men det är många.

– I väntan på att få plats i en stadigvarande familj är barnen placerade på jourhem, säger Hanna Bergström, socionom och samordnare på familjehemsenheten.

Man kan ansöka om att bli familjehem som par eller ensamstående. Innan man kan godkännas görs en omfattande utredning med bland annat djupintervjuer och registerutdrag.

– I djupintervjun vänder och vrider man på alla delar av sitt liv, från uppväxten till hur man uppfostrar sina egna barn. Syftet är att få syn på vad för barn som skulle passa i familjen.

Lär sig mycket

Hanna Bergström menar att det kan kännas ovant och lite skrämmande att bli intervjuad, men samtidigt utvecklande.

– Man lär sig mycket om sig själv och även om varandra i en parrelation.

Innan man godkänns som familjehem genomförs även enskilda samtal med biologiska barn i familjen samt görs det ett hembesök.

Genom hela processen och sedan under hela tiden som man tar hand om barnet eller ungdomen har familjehemmet regelbunden kontakt med familjehemsenheten.

– Man får även utbildning och stöd längs vägen. Man kan känna rädsla för att inte klara av uppgiften, men man är aldrig ensam i detta, säger Hanna Bergström. 

Krönikor

Därför dansar Knut ut julen

Krönika Tradition. Tjugondag Knut – 13 januari Enligt visan varar julen “än till påska”. Men så länge vill nog ingen ha kvar julpyntet. Historiskt har det i Sverige funnits två datum som sätter punkt för högtiden.torsdag 13/1 10:20

Konsumentfrågan

Kan jag reklamera min frisyr?

Konsument Konsumentfrågan. Kan man reklamera en frisyr man inte är nöjd med, måste man släppa in målaren mitt i vintern och får fotbollsskolan kräva betalning i efterhand? Konsumentrådgivare Cassandra reder ut.tisdag 9/11 16:36

Debatt

"Stärk välfärden rättskedjan och klimatomställningen"

Debatt Politik. Socialdemokraterna inför partikongressen. Sverige och Göteborgsregionen har stora utmaningar. Välfärden – vår gemensamma vård, skola och omsorg – måste bli starkare, tryggheten måste öka och en radikal klimatomställning genomföras. måndag 1/11 13:21