Torget som fastnade i betongen

Krigande danskar, hemliga bulvaner, betong och kämpaglöd. Här är historien om hur Hammarkullen växte fram.

  • Publicerad 14:40, 18 dec 2020

Jag backar tillbaka till freden år 1613 i Knäred då danskarna besegrade Sverige och tar Vättlehärad i pant.

LYSSNA PÅ PODCASTAVSNITTET OM HAMMARKULLETORGETS HISTORIA HÄR.

Novemberhimmelns gråa färgspektra matchar skrämmande väl de höga betonghus som omfamnar Hammarkulletorget. Ett klassiskt resultat från miljonprogramsåren.

Men platsens historia sträcker sig tillbaka långt innan grävmaskinerna satte skoporna i marken i slutet av 1960-talet.

– Jag backar till freden år 1613 i Knäred efter Kalmarkriget då danskarna besegrade Sverige och kräver landet på en massa pengar, säger historieexperten Mattias Axelsson.

Som pant tog danskarna ett antal härader, landområden varav Vättlehärad som omfattar Hammarkullen men Sverige lyckades betalade skadeståndet och fick tillbaka sitt land.

Sedan dess har trakten runt Hammarkullen varit svenskt. Det dröjde däremot flera sekel innan området tillhörde Göteborgs kommun.

Framtidstro och bostadsbrist

En snabbspolning tar oss till 1960-talet då jordbruksmark och skogar dominerade området samtidigt som det var stor bostadsbrist i Göteborg.

Dåtidens politiker drogs med i framtidstron som präglade Sverige – efter landets högkonjunktur från andra världskrigets slut – och såg potential i den obebyggda marken i nordost.

– Man använde bulvanföretag för att köpa upp marken. Det vill säga man dolde att det var kommunen som var köpare. Det avslöjades 1962 men blev ingen jätteskandal.

Angered blev en del av Göteborgs stad 1967 och sedan gick det svindlande fort att förvandla platsen till ett storskaligt bostadsområde.

– Det byggdes högt och med prefabricerade betongelement. Man brukar prata om miljonprogrammet och därför ser det likadant ut på många ställen under den här perioden.

Vilka var de första Hammarkulleborna?

– Det blev ett tydligt arbetarklassområde. Folk flyttade från stan där bostäderna var små med låg standard. Redan från början var det också ganska mycket invandrare, finsk arbetskraft som kom på 60- och 70-talet, säger Mattias Axelsson och tillägger:

– Hammarkullen är ett område präglat av människor från andra kulturer och det kan bidra till det rika föreningsliv som finns här.

Den årliga karnevalen har satt Hammarkullen på kartan men också svarta rubriker från ett område med sociala problem.

Samtidigt finns här ett folkligt och politiskt engagemang som yttrat sig i ockupationer av såväl fritidsgården som badhuset.

– Det märks att man är arg och irriterad över att det är ett utsatt område samtidigt brinner man för sitt område man brukar prata om Hammarkulleandan.

Jens S Jensens

Fotograf Jens S Jensen (1946-2015) vann internationellt erkännande för sina skildringar av livet och vardagen i stadsdelen Hammarkullen i Göteborg, som han dokumenterade i fyra decennier.

Utrustad med kamera och bandspelare tog Jensen, som också var utbildad arkitekt, bilder och samtalade med människorna om deras liv och upplevelser av att bo i sjuttiotalets miljonprogram och arbeta vid det löpande bandet i Skandinaviens största bilfabrik.

Källa: Göteborgs Stadsmuseum

Visa merVisa mindre

Miljonprogrammet

Miljonprogrammet var ett bostadspolitiskt program som genomfördes av socialdemokraterna 1965-1974 för att möta det stora behovet av bostäder för dem som flyttat från landsbygden till storstäderna.

I miljonprogrammet utlovades att 100 000 nya lägenheter skulle byggas varje år under en tioårsperiod. Under åren byggdes det 1 005 578 bostäder i Sverige.

Många av de som flyttade in i en nybyggd bostad var glada att äntligen ha fått en bostad efter många år i bostadskö, att sluta bo trångbott och att få en bättre bostadsstandard än vad de haft tidigare.

Men det fanns också många som var kritiska: hyrorna var för höga, servicen och kommunikationerna för dålig, områdena för ensidigt utformade och utemiljöerna bortglömda.

Källa: So-rummet/Boverket.

Visa merVisa mindre