​Semlan. Så har vi inte alltid ätit den i Göteborg berättar Göteborg Direkts traditionsexpert Mattias Axelsson. (OBS montage!) Foto: Mostphotos

Traditioner: Från fastlagsbröd till gräddbakelse

Om vi kan köpa semlor året om, dricka must även på sommaren eller äta kräftor i april så försvinner charmen med traditionerna.

  • Publicerad 16:00, 3 mar 2019

En kardemummakryddad söt bulle fylld med mandelmassa toppad med vispad grädde under ett lock bestrött av florsocker som enbart äts på fettisdagen. Det är så de flesta tänker sig en “traditionell semla”. Det är så de semlor som säljs i tusental på konditorier kring fettisdagen ser ut. Men är det så vi alltid har ätit semlor i Göteborg?

Likt de flesta andra traditioner som vi tror är djupt förankrade i vår historia är semlan eller fettisdagsbullen, som den mer sällan kallas, något föränderligt. Så som vi äter semlor i Göteborg idag är inte nödvändigtvis så som vi åt semlor för femtio år sedan.

Om man – som jag – vill ta reda på hur folk utövade traditioner förr är Västsvenska Folkminnes­arkivet som finns här i Göteborg en guldgruva att gräva ur. Där kan man till exempel få veta att semmelätare i Mölndal i början av förra seklet fyllde sina bullar med sylt och marmelad och åt dem med kokt mjölk. Eller att mandelmassa förekom i liten utsträckning hos göteborgarna under 1800-talet. Eller att semlor före andra världskriget främst åts som en efterrätt istället för som idag som ett fikabröd.

Semlan har genom historien förändrats radikalt. Från att ha varit ett fastlagsbröd som åts med varm mjölk hemma till att bli en gräddstinn bakelse man främst köper på ett kafé eller i butik.

På samma sätt har tidpunkten för ätandet förändrats. Det räcker att gå till mitten av 1900-talet för att se hårdare regleringar kring när semlor fick säljas. För något år sedan delades, på sociala medier, en notis från Göteborgs-Tidningen 1953 flitigt. Nyheten var att ett antal bagare fått böter på grund av för tidigt sålda fastlagsbullar. Försäljningen hade påbörjats innan den av jordbruksnämnden fastslagna tidpunkten.

Överlag var produktion och försäljning av matvaror mycket mer reglerat i Sverige direkt efter andra världskriget, men notisen i GT visar ändå på att det fanns ett tryck att börja försäljningen tidigare. 

Det finns idag hårdföra purister som heller skulle ta en kula än att äta semlan innan fettisdagen. Men om man går runt bland Göteborgs caféer och matvaruaffärer ser vi numer de första semlorna redan i december månad. 

Min egen inställning till traditioner som semlan är att var och en såklart gör som den vill men samtidigt finns det ett värde i att begränsa vissa företeelser till vissa tidsperioder.

Om vi kan köpa semlor året om, dricka must även på sommaren eller äta kräftor i april så försvinner charmen med traditionerna. Och något som kan köpas och ätas året om får inte samma värde som det som begränsas till en viss tid på året – som till exempel semlorna.

Om kommentarer på denna sajt

Hej! Vad tycker du om det du just läst? Bidra gärna med tankar och synpunkter men tänk på att det bästa sättet att hitta läsare är att hålla sig kort och koncis, med en god ton. Glöm inte att dela alla artiklar du kommenterat – för ännu mer debatt!

Comments powered by Disqus.

Vi är GBG

    Vi är GBG