Under projektet har man även sett att kostnaderna för både inköp och avfallshantering minskat. Foto: Mostphotos

Trots succén – Skrota skräpet skrotas

Under två år har 43 kommunala förskolor i Göteborg minskat sitt avfall med upp till 36 procent i projektet Skrota skräpet. Vid årsskiftet avvecklas projektet.

  • Publicerad 05:17, 28 aug 2020

1974 var faktiskt jorden i balans, då konsumerade vi inte mer än vad jorden kunde producera varje år. Det är inte så längesedan och man förstår hur fruktansvärt fort konsumtionen har ökat.

Skrota skräpet är ett kommunalt projekt som drog igång 2014 med målet att minska avfallet i Göteborgs stad med 30 procent till 2030.

– En kartläggning av avfallsströmmarna i Göteborg visade att framförallt förskolor och äldreboenden hade väldigt mycket blandat avfall, det vill säga att man slängde mat i restavfallet, säger Sandra Alm, processledare för Skrota skräpet på kretslopp och vatten.

Under projektets gång har både äldreboenden och förskolor fått hjälp med åtgärder för att minska avfallet.

2019 och 2020 har 43 av stadens 387 kommunala förskolor genomfört totalt 721 åtgärder för att minska sitt avfall. Det handlade bland annat om att införa skogräns i stället för plasttossor, börja med potträning tidigare och minska användningen av pappershanddukar.

– Det har börjat med en föreläsning för personalen där vi förklarat att om alla i världen konsumerade som vi gör i Sverige skulle det behövas 4,2 jordklot. De brukar också få gissa när jorden senast var i balans, säger Linnea Lämås som arbetat som coach för kretslopp och vatten i sin tjänst på Göteborgsregionen.

När var det?

– Vissa brukar gissa på stenåldern, andra den industriella revolutionen. En ledtråd som de får är Waterloo med ABBA. 1974 var faktiskt jorden i balans, då konsumerade vi inte mer än vad jorden kunde producera varje år. Det är inte så längesedan och man förstår hur fruktansvärt fort konsumtionen har ökat. Men det visar också på att vi inte behöver leva som på stenåldern, 1974 hade vi ju det ändå ganska bra, säger Linnea Lämås.

Målet för förskolorna var en minskning med 10 procent av det totala avfallet vilket 34 förskolor lyckades med. I snitt minskade förskolorna sitt rest- och matavfall med 1,1 ton per år vilket är en minskning med upp till 36 procent.

– Jag skulle säga att det är ett fantastiskt resultat. Det finns ett stort intresse i stan för sådana här frågor. Det handlar mycket om den tid vi befinner oss i med resurshantering och bli en hållbar stad, säger Sandra Alm.

Hur förebygger man avfall?

– Många tänker nog på källsortering, om man källsorterar har man gjort sitt. Men förebygga avfall är mycket mer än så. Det handlar om många små saker som man kan göra innan något blir ett avfall - att tänka på vad man köper, när man köper, vad man har för behov, om man kan återbruka, köpa på second hand, avstå från engångsartiklar och så vidare. När man källsorterar har det ju redan blivit avfall, även om det naturligtvis också är viktigt.

Trots succén för de som deltog i projektet håller Skrota skräpet just nu på att avvecklas.

Nu skrotas kommunens skräpsatsning

Förra året beslutade politikerna att begränsa finansieringen för projektet från fyra miljoner per år till en miljon under 2020. Vid årsskiftet slopas finansieringen helt.

– Vi håller på att erbjuda förvaltningar och bolag det sista stödet innan de ska klara sig själva, samtidigt som vi packar ihop och rundar av, säger Sandra Alm.

Även om Skrota skräpet nu skrotas innebär inte det att arbetsmetoden försvinner.

– I Göteborgsregionen där jag är nu har vi plockat upp konceptet och vill fortsätta jobba med det. Vi kör ett pilotprojekt i höst där vi ska utveckla konceptet och få mer fokus på den pedagogiska biten och involvera barnen med hjälp av det pedagogiska konceptet sopsamlarmonster. Förhoppningsvis kan vi fortsätta med detta regionalt och erbjuda kommunerna coachning på förskolorna, säger Linnea Lämås.

Krönikor

Vem tar ansvar när framtidens byggstenar faller?

Krönika Analys. GöteborgDirekts reporter om skolgranskningen En lärare i grundskolan, som valt att ägna sitt yrkesliv åt barnen, som lägger grunden för deras framtid, går till jobbet med en klump i magen… måndag 31/5 11:25

Konsumentfrågan

Gäller svensk lag även utländska företag?

Konsument Konsument Vad gör man om man får hem en annan vara än den man beställt? Gäller svensk lag även företag som inte är baserade i Sverige? Och om man ramlar hos sin tandläkare – kan man då få ersättning för det? Konsumentrådgivare Cassandra reder ut. tisdag 18/5 16:11

Debatt

Bilar, bilar och mer bilar

Debatt Replik: Bilar i centrum Det finns ett ökat intresse för att ta sig fram med elsparkcykel, elcykel och cykel som alternativ till privatägd bil… fredag 11/6 16:00